Återvunnet garn: 8 fräcka fördelar för din stickning och virkning

Du stickar billigt och virkar miljövänligt och... Har du någon aning om varför återvunnet garn är värsta himlans mycket lyxigare än nytt köpegarn? Utöver priset och den minimala miljöpåverkan finns fräckare fördelar för din stickning och virkning.

Lyxigt och billigt garn! Det finns många fördelar med återvunnet garn, jämfört med garnerna i butik.

Varför ägna så mycket garngosig tid och kraft åt att återvinna garn istället för att springa till affären och köpa nytt?

Är en garnåtervinnare en snåljåp och en miljömupp? Javisst! Båda beteckningar är väl synonymer till "smart", va?

Men även du som hävdar att du "inte gillar billiga garner" kan hitta klara vinnaregenskaper hos dessa lätt begagnade trådar. Du ska få se!

Låt oss först beta av de självklara fördelarna med återvunnet garn, innan vi trasslar in oss i de kanske inte så givna punkterna på plus-listan.

Återvunnet garn är billigare garn

Visst, det är ofint att prata pengar, men har du sett vad ett enda garnnystan i fina affären kostar? Du kan få en hel tröjmängd garn, bokstavligt talat, för samma summa om du istället handlar blivande garn i en begagnatbutik.

Vadå? Om livet är för kort för billiga garn, som Internetordspråket lyder?

Absolut, om du då menar de skitbilliga nystan som du kan hitta i diverseaffärer. Skräpig syntet och annat trams som knappast skapats av och för en garnälskare, och säkerligen inte producerats under schysta förhållanden för naturen, textilarbetarna eller din lokala garnbutik.

Givetvis ska du kosta på dig garn som gör dig glad. Inte ynka dig med trådar som ger mer sveda och värk än lättnad och njutning.

Men jag pratar inte om nya nystan.

Jag menar att du kan använda din egen intjänade och beskattade lön till att köpa stick- och virkvänligt garn i bra material. Och att med bara lite extra — och ljuvligt! — garnarbete skapa något vackert.

Du kan köpa mer garn för mindre pengar.

Om du handlar begagnade tröjor och annat i en välgörenhetsaffär, som Stadsmissionen, Myrorna, Röda Korset, Emmaus, går dessutom dina pengar till hjälparbete.

Stickare och virkare före oss, gamla tiders garngalningar som inte upplevde konsumtionshetsen, repade också upp och stickade nytt. Något annat var inte ekonomiskt försvarbart.

Fast de använde slitna plagg. Det du hittar i dagens secondhandbutiker är oftast knappt använt.

Återvunnet garn är miljövänligt garn

Förra seklets garnåtervinnare nystade och tvättade inte främst av omtanke för miljön. För då var Aralsjön fortfarande en av världens största insjöar, och mikroplasterna hade ännu inte läckt ut i haven.

Jaja.

Låt oss bara konstatera att om du själv återvinner garn från ett begagnat, bortsorterat plagg gör du en minimal miljöpåverkan, till skillnad från när du köper något nyproducerat. Förmodligen räddar du också det fina garnet från att brinna upp i ett fjärrvärmeverk eller att malas ned till fyllnadsmaterial.

Är inte ekologiskt producerade garn bra? Och garn spunna av återvunna fibrer? Jo. Men till exempel bomullsgarn kräver ändå enorma mängder färskvatten. Och garn spunna av återvunna textilfibrer, som bomull, silke och ull, måste samlas in, transporteras, sorteras, kammas och kardas, spinnas och tvättas och färgas. Särskilt den så kallade våta beredningen är en miljöbelastning.

Det blir skräpigt när du återvinner garn. Var beredd med dammsugaren!Jo, det är lite skräpigt att återvinna garn.

När du återvinner garn själv? Visst krävs det lite tvättvatten och (ull)tvättmedel (med betoning på lite), men den mest påtagliga inverkan du har på miljön är att varje yta runt omkring dig täcks av färgglatt ludd när du sprättar och nystar och tar bort noppor.

Dessutom kan du återvinna färdiga materialblandningar precis som de är, som mixar av bomull och ull. Vilket återvinningsindustrin går bet på.

Och mer, då?

Åtta fördelar med återvunnet garn till stickning och virkning

Okej, men om du vissa dagar högaktningsfullt struntar i att hushålla med dina egna och Moder Jords resurser, då? Jag förstår precis. Det är de där dagarna då du får för mycket mejl, för många räkningar och för lite jämrans tacksamhet.

Självklart kan du bara bry dig om din personliga masktillfredsställelse.

Och då är återvunnet garn ändå bättre än "köpegarn".

Låt mig dra en rolig historia. Det var en gång en ung kvinna som hade en svärmor. Svärmor bodde vanligtvis utomlands, men besökte ofta Sverige och barnen och barnbarnen och föräldrarna och syskonen och vännerna och...

Hur som helst skulle svärmor köpa en födelsedagspresent till den unga kvinnan, och eftersom svärmor var såväl omtänksam som fingertoppskänslig köpte hon garn.

Hon lämnade över paketet med orden:

"Går det bra med nytt garn, eller använder du bara upprepat?"

"Nytt är toppen!" svarade den unga kvinnan och satte genast igång att sticka lappar av garnet.

Nästa vecka tvättade hon lapparna, repade upp dem, härvade garnet, tvättade om och nystade.

Japp. Det är sant. Jag stickade och repade upp ett sprillans nytt garn som jag fått alldeles gratis. Och det var dessutom ekobomull.

Varför? Förutom att jag är helt garnnördig, alltså?

Återvunnet garn är som ett par skor du gått in

Nya köpegarn kan bete sig lika obekvämt som ett par nya jeans. Det gör inte garn har använts och tvättats.

Dels har det krympt eller tänjts ut, så att du kan sticka och virka något du provar rätt på kroppen — utan att behöva räkna med att masktätheten jojobantar. Dels är det följsammare och mjukare.

Ny bomullsgarn, särskilt de ekomärkta, kan krympa upp till 10 procent i tvätten. Återvunna bomullsgarn krymper inte alls. Längre.

Återvunnet garn är vardagsporslin

Något så lyxigt som återvunnet silke/kashmir-garn passar finfint till lite dödskallar!

Det finns de som aldrig använder sitt finporslin, för uschaimej om det skulle bli kantstött eller gå sönder.

Och du kan känna på samma sätt inför två nystan dyrt och surt inköpta kid mohair och råsilke eller vicuñagarn. Du använder dem inte, i väntan på rätt gästspel.

Men ett återvunnet garn har redan levt ett lyckligt liv. Det har ingen anledning att snobba sig. Du behöver inte använda silkesvantar, utan kan helt hämningslöst bestämma att silkesdisktrasa är vad garn vill vara. Silke/kashmir-blandning? Passar perfekt till en dödskalle-bolero!

Vill katten kissa på dina alpacka-nystan från den där Paul&Friends-tröjan? Låt den! Vill dottern klistra dockhår av äkta merinoull? Javisst! Och lingarn är utmärkta kängsnören.

Återvunnet garn ser din framtid

Ditt nästa garn ser så läckert ut på hyllan med prålig gördel tvärs över midjan. Men hur blir det efter tre tvättar, när det känner sig bekvämt och breder ut sig? Är det plötsligt helt stumt? Är det noppigt och ofräscht? Raspar det dig där det tidigare smekte ömt? Är det tre, fyra knutar som gömmer sig i nystanet?

Det återvunna garnet hymlar inte. Du ser redan innan du slaktar tröjan eller pläden hur garnet beter sig i vardagslunket, med noppor och allt. Dolda knutar? Knappast, du hittar dem när du nystar och härvar.

Den materialkännedom du får genom att bränna, rycka, sprätta och nysta garn av olika sammansättningar är överlägsen. Du kommer aldrig mer att köpa en Ellos-tröja i löst spunnet akryl.

Återvunnet garn avslöjar branschhemligheter

I also like to reclaim yarn from thrift store sweaters. Not only is the process of dismantling and unraveling old sweaters a lot of fun, but it has also taught me so much about fit and garment construction.

~ stick- och virkdesignern Angela Robinson

Jojo, det mesta jag kan om stickning och virkning har jag lärt mig genom att sticka och virka provlappar. Så klart.

Men oj, vad du lär av att sprätta sönder fabriksstickade plagg till deras minsta beståndsdelar! Självklart ska du sy in små band i axelsömmarna för att de inte ska sagga. Givetvis är det smartast att sy ärm- och sidsöm i ett svep, istället för att försöka pricka in ärmen i ärmhålet. En dubbel halsmudd håller absolut bättre.

Varför kommersiellt stickade tröjor kan vara slätstickade av ett par varv i taget från olika koner har jag däremot inte lyckats lista ut. Det måste vara tidsbesparande för stickmaskinsskötarna, på något sätt.

Återvunnet garn gör dig mer kreativ

Vill du tänka utanför ramarna? Finemang! Då behöver du först sätta upp ramarna. Dina ramar.

Alltså, inget fel med att följa en färdig beskrivning till minsta förkortning, med precis det garn som garntillverkaren dikterar. Men särskilt hjärngymnastiskt är det inte.

Med återvunnet garn är du så illa tvungen att skapa. Och jisses, vilken underbar känsla det är!

Du kan vara problemlösande i det lilla, som att räkna om en stickbeskrivning så att den passar ditt återvunna garn.

Eller så kan du vara storskapande, och hitta på en helt egen design.

Eller någonstans där mittemellan, som att lista ut hur du ska få till en hel tröja när ditt garn inte räcker. För det är ju inte så att du kan springa ut och hitta precis exakt likadant garn igen, även om ditt återvunna garn levde sitt tidigare liv som ett plagg från en stor klädkedja.

När du stickar och virkar med återvunnet garn finns det ingen garntillverkare eller hobbyjätte som försöker styra din plånbok eller ditt skapande.

Återvunnet garn ger bättre anekdoter

Har du stickat den själv? Inte än! Saker som bara garnåtervinnare kan säga.

Gillar du småprat? Storskrävel? Mildare former av muntlig mellanmänsklig kommunikation?

Få saker sätter igång en diskussion som en bra historia. Visst, du kan dra en om norrmän, blondiner eller Bellman, men annars kan din sticknings eller virknings garndom vara en läcker anekdot. Återvunnet garn har automatiskt en inbyggd dialogkatalysator, till skillnad från köpegarn.

Ta tempen på följande mingeldialoger:

Köpegarn:

"Snygg tröja."

"Tack. Jag har stickat den själv."

"O, så du stickar? Som en gammal gumma? Fast du kan gå till affären och köpa en? Min mormor brukade sticka skitfula tröjor i julklapp till oss."

"Ja, jag gillar att sticka! Det är förstås dyrare än att köpa färdiga kläder på Zara. Jag har ändå pengar kvar till tatueringen 'I knit so I don't kill people'."

Återvunnet garn: 

"Snygg tröja".

"Tack. Det går nästan inte att se att den har varit en Ikea-pläd."

"Hahaha ... Eh, vad menar du?"

"Jag hittade en rosa-orange pläd på Myrorna och tänkte att det var den fulaste filt jag sett, till och med för att kosta 65 spänn. Men inslagstrådarna, alltså de som går så här [stora sicksackrörelser med händerna] var av otroligt fin öglemohair. Så jag sprättade sönder den och återvann garnet."

"Vänta, har du sytt den där tröjan av en gammal filt?"

"Nej, nej, jag har stickat den. Du vet, avig och rät, som i syslöjden? Jag slaktade en masstillverkad pläd, nystade upp garnet, tvättade det så att det blev som nytt och sedan stickade jag om det till den här tröjan. Som bara jag har."

"Jaha? Alltså, har du inte råd att köpa nya kläder, eller?"

"Och därmed vidmakthålla nuvarande världsordning? Nej du, jag sparar till tatueringen 'I knit so I don't kill people'."

Allvarligt: Det är något med återbruk och pånyttfödelse som får handarbetsvägrare att haja till.

Inte nog med att du kan trolla fram ett par strumpor ur tomma luften — nåja, med ett par pinnar och lite tråd — du kan dessutom ta den där gamla, impulsköpta tröjan som hänger i icke-garngalningens garderob och förvandla den till en ny sjal. Så smart! Så snålt! Så miljömuppigt!

Så är det. När du avslöjar att du inte bara har stickat eller virkat något själv, utan dessutom jagat, slaktat och tillrett garnet, får du en helt annan höjd och bredd på samtalet. Och ibland även erbjudanden om gratis blivande garn.

Prova, så ska du få se.

Dela garnglädjen på ...

Mer garnbus!