Hur förvandlas en gammal tröja till läckra garner, lämpliga till stickning och virkning? I detta chockerande bildspecial konstaterar tröjan på Tvätterskevägen: "Mitt liv blir aldrig mer detsamma!" Steg-för-steg-instruktioner för garn som ska härvas, och sådana som måste lindas runt ett kärl.
Dags att fortsätta och nästan avsluta — säg något gott som inte varar lite, lite för länge — återvinningsäventyret där du slaktar en gammal tröja för att komma åt garnet.
Snart får du se hela processen i bild, direkt från mitt vardagsrum och badrum.
Du har nu styckat och repat upp en tröja. Känner du dig stolt och nöjd? Eller begråter du ödeläggelsen?
Säger bara en sak: Du är bara halvvägs.
Du har inte längre något plagg; bara lösa nystan av något som liknar äggnudlar. Hur får du bort krullet?
Vänta nu! Måste du avkrulla garnet för att sticka och virka med det?
I de flesta fall: Ja. Annars kommer det att se ut som att du har suttit och stickat i passagerarsätet i en gammal Volvo PV på grusvägarna vid Kisa (been there, done that). Varje maska blir ojämn på det mest flumsvampsmässiga sätt du kan tänka dig.
Nej, det är bäst att ge det återvunna garnet en så god rakpermanent som möjligt.
Apropå permanent: en del garner (särskilt syntetgarner som har tvättats i för hög temperatur) förblir vågiga oavsett vilken voodoo du utövar på dem. Du får leva med det. Vågor försvinner oftast när du stickar/virkar, till skillnad från krull.
Äggnudelskrull på ditt återvunna garn slätas ut genom en skön kombination av väta, naturlagar och en soppskål.
Du härvar garnet, tvättar det i ljummet vatten (alternativt ångar det) och hängtorkar det med en liten, inte alls tung tyngd, fluffar härvan regelbundet och efter en natt har du garn som är som nytt.
Soppskålen, då? Den kan du ha för att lägga dina nystan i medan du härvar, så att de inte hoppar och far.
Det finns en avkrullningsmetod som skippar harvandet, härvandet, menar jag. Då sveper du garnet runt en plasthink, flaska eller plastkorg och blöter. Eller lägger en fuktig handduk runt. När handduken är torr ska garnet vara slätt, enligt hinkbejakarna.
Jag hejar på härvor.
Du kan härva genom att till exempel sno garnet över en fåtöljrygg, över armbågen och handen, eller allra helst på ett härvträ eller en härvel. Om du spinner kanske du redan har ett, annars kan det vara lönt att plöja ned lite av din garnbudget i en ”niddy noddy” (så kallas de på engelska) om du tänker återvinna stora mängder garn.
Mitt trä kommer från Gudruns ullbod och min härvel är fyndad på Stockholms Stadsmission. Men de flesta redskap du behöver för att återvinna garn har du säkert redan hemma.
När du härvar upptäcker du varför det var ett smart drag att inte göra för stora nystan. Monsterhärvor går inte att tygla och tämja.
Knyt löst runt garnet med något färg- och tvättäkta restgarn på flera ställen. Då kan du tvätta härvan och vispa runt den lite lagom utan att garnet trasslar sig.
Tvättvattnet bör vara fisljummet, MÅSTE vara det om det är ull som inte är superwash-behandlat.
När du först lägger härvan i vattnet uppstår magi. Garnet sväller, krullet rätar ut sig som pälsen på en regnvåt vovve. Efter sköljning och upphängning (vrid inte ur! låt en frottéhandduk suga upp den värsta vätan) med en liten tyngd, som en galge, sker det slutgiltiga förvandlingstricket: garnet rätar banne mig ut sig!
Allra bäst blir det om du med någorlunda regelbundenhet hänger om och skakar härvan medan det torkar.
Men ångningen, då? Vart pyste den iväg?
Ja, det är ett gammalt trick. Betydligt äldre än plasthinkar. Istället för att tvätta ullhärvor går det att ånga dem, antingen över en kastrull med kokande vatten, eller genom att hänga upp dem i badrummet efter en varm dusch (av dig, inte härvan). Eller det ytterst moderna — ångan från ett ångstrykjärn. Men använd bara ångan! Låt inte strykjärnet nudda garnet.
Här kommer det chockerande bildbeviset. Ett av "offren" är litet och oskyldigt och bomullsmjukt, det andra en riktig slinka.
Den här lilla handstickade småbarnströjan fyndade jag på Myrorna. Dess enda egentliga "fel" var att den blivit sladdrig i halsen, som så många bomullströjor blir — och att garnet kom från två färgbad. Pris: 20 kronor.
Garnet var ett grovt ombrégarn i krämigt rosa och hårt tvinnad bomull, perfekt till lilltjejen med lite extra restgarner till muddar.
Vuxentröjan i slinkigt och flamfärgat bandgarn shoppade jag på Stockholms Stadsmission. Modellen var anskrämlig och inte särskilt smickrande för någon. Utom möjligtvis ett elskåp.
Men garnet var ljuvligt: 60 % viskos, 40 % nylon, dels glansigt vit, dels blek- och mörklila, kornblå, ljusblå, och turkos. Det var dessutom ett mellanting mellan ett bandgarn och ett chenillegarn, med en matt, sammetsmjuk (den multifärgade) sträng, omgiven av två veckiga, glansiga flikar av viskos — men oftast syntes det bara som en chenilleaktig tråd (men utan klippt lugg) med en viskosflik, för garnet vek sig gärna.
Vad skulle ett sådant här garn kosta i butik? Jösses, jag vet inte ens om det går att köpa liknande i en vanlig garnaffär... men på Stockholms Stadsmission kostade den 65 kronor. Som hittat, och strax återvunnet.
Bomullströjan var handstickad och rundstickad. Det var hur lätt som helst att hitta fästtrådarna och pilla loss de få sömmarna vid ärmar, axlar och hals. På denna bild syns det också att ursprungsstickerskan blandat garn ur två färgbad, förmodligen utan att veta om det. Oket har alltså en annan nyans än resten av tröjan.
Den slinkiga bandgarnströjan var ännu lättare att sprätta. Sömmen var en typisk fabrikssöm, en som ser ut som en smygmaskvirkad sträng, så det var bara att sprätta i en ögla och sedan börja dra loss hela sömmen.
Det finns i egentlig mening inga fästtrådar i köpetröjor; det hinns liksom inte med den typen av finish i en fabrik. Men om du börjar leta efter sömmen nära kanterna på plagget kan du vara hyfsat säker på att du inte sabbar något av det "riktiga" garnet när du sätter igång och sprättar.
På den här tröjan hade inget av det lyxiga bandgarnet använts till sömmen, istället var det ett knippe studsiga nylontrådar i matchande multifärg. Så det rådde ingen tvekan om vad som var söm och vad som inte var det.
Axelsömmarna var klippta och skurna. Det är ingen idé att försöka återvinna varje centimeter garn av ett plagg, så axlarna klippte jag helt sonika bort. Liksom den sladdriga och korviga halsmudden.
De fileade tröjstyckena nystade jag löst. Och eftersom det var ett rejält bomullsgarn härvade jag det på ett gammalt hederligt härvträ. Hederligt, i alla fall. Det var ganska nytt vid härvtillfället. (Däremot har jag en riktigt gammal härvel, alltså ett härvträ på ben som du vevar — tänk dig motsatsen till en garnvinda.)
Växla hand! "Musarm" kommer inte enbart från datorarbete.
De upprepade garnhärvorna var förstås alldeles nudel-krulliga från att ha varit stickade — men inte länge till. Runt garnet knöt jag garnstumpar löst på flera ställen kring härvan.
Sikta på minst fyra ställen. Detta för att garnet inte ska trassla ihop sig vid tvätten.
Det slinkiga viskos/nylon-bandgarnet skulle inte ha blivit särkilt lyckat som härvor.
För sådana syntetrika trådar gäller det istället att linda dem runt ett stabilt kärl före tvätt.
Att nysta garnet före lindning vore en fullständigt poänglös åtgärd som bara lett till trassel; nystan i glatta bandgarn trillar sönder. Nä, istället var det läge att tejpa fast en garnända på plastbacken och sedan linda direkt från det stickade stycket.
Garnbackarna doppade jag i rent, decimeterdjupt vatten i badkaret tills bandgarnet var fullständigt genomdränkt. (Viskos är en aning skört och styvt när det är blött; var varsam vid tvätt.)
Bomullshärvorna tvättade jag den här gången en i taget (eftersom jag då hade småbarn hemma och hela tiden blev avbruten). Jag föredrar att annars tvätta tre härvor i taget i en gnutta vatten i badkaret.
Vattnet är ljummet och innehåller en aning tvättsåpa. För ullgarn går det nästan bättre med milt barnschampo. När härvorna är knutna går det bra att "vispa runt" garnet i tvättvattnet utan att det trasslar sig. Skölj i samma vattentemperatur tills tvålen är borta och vattnet klart.
När garnet är tvättat och fuktigt ska det sträckas. Nej, inte genom handkraft, absolut inte.
Det värsta krullet har redan försvunnit i tvätten. Nu återstår att hänga och torka garnet.
Vrid inte ur härvan, utan ta bort den värsta vätan genom att lägga den i en frottéhandduk och krama försiktigt.
Häng sedan upp härvan med en liten, liten tyngd (en galge är bäst) för att få bort resten av krullet och ändå behålla stunsen i garnet. Medan det torkar bör du hänga om härvan och skaka den emellanåt.
Resultatet blir ett (nästan) slätt, fluffigt och mycket stickbart garn. Som nytt men ändå inte alls.
Ska garnet användas inom kort nystar jag det igen, annars får det ligga kvar i härvform tills tiden och idén är mogen.
Och lindat garn nystar jag alltid... annars skulle jag inte ha några återvinningsbackar kvar till nästa garnslakt.
Frågor på det? Toppen! Ställ en fråga om den ädla konsten att förvandla gamla paltor till pysselvänligt garn, eller nörda ned dig i fler tips om garnåtervinning.