Mystiskt garn utan banderoll? Här är tester som avslöjar materialet i dina nystan

Har du också köpt mystiska nystan och härvor utan banderoll, eller ärvt en samling restgarn med okänt innehåll? Kanske misstänker du att garnet från den där kinesiska shoppingsajten inte alls är ull, utan syntet? När du som garngalning vill ta reda på vilka material som egentligen döljer sig i trådarna finns det busbra knep att ta till.

Funderar du på vad som döljs i trådarna i nystanen som du köpte på loppis? Är den begagnade tröjan som du tänker återvinna garnet från verkligen ullig och inte bara gullig? Det finns flera knep som du kan ta till för att (på ett ungefär) lista ut vad ditt garn består av, som till exempel det klassiska bränntestet. Fram med tändstickorna!

Du får en bränn-tabell längre ned på sidan, men förenklat får du följande resultat om du fjuttar eld (var försiktig!) på en bit av ditt mysteriegarn:

• Plast, alltså syntetfibrer, smälter av eld.
• Bränt naturmaterial bildar aska
• Djurhår luktar just bränt hår när det brinner.

Vilket material ditt garn är uppbyggt av är viktigt, eftersom det påverkar tyngd, fall, utseende och praktiskt användningsområde för dina trådar. Djurhår som ull, växtfibrer som bomull och syntetgarn som akryl har olika egenskaper. För att kombinera dessa superkrafter har textilindustrin dessutom gett oss olika typer av blandmaterial, som också har sina särskilda kvaliteter. Mums!

Så vad gör du om du har garn som är ett rent mysterium? Det som verkligen, verkligen spelar roll är förstås att du älskar hur garnet känns och ser ut, men det kan också vara spännande att försöka ta reda på vad som döljs i trådarna.

I den kommersiella textilbranschen där materialsammansättningar är viktiga på riktigt finns testlaboratorier med mikroskop och läbbiga kemikalier. *Suckar av avund.*

Vi glada garnentusiaster får istället nöja oss med amatörattiraljer, som tvätt och tändstickor. Jaja. Det sprakar och kan lukta illa, och det är i alla fall något!

Även om du inte kan bli bombsäker på om ett garn är äkta kashmir eller vanlig fårull kan du åtminstone ta reda på om ditt garn är (i huvudsak) djurhår, växtmaterial eller syntet.

Jämför med kändisgarn

Om du har varit garnentusiast i mer än... tittar på klockan... tio minuter har du antagligen hunnit samla på dig ett helt gäng nystan. Det är bra. Mycket bra. Faktiskt helt nödvändigt, om du frågar oss som vet att ett välfyllt garnlager ger själslig trygghet och tillförsikt.

Visst, dina nära och kära (och din plånbok) kanske påstår att du hamstrar mer garn än du någonsin hinner sticka och virka upp. Men vad vet de om den sinnesfrid som kommer av att bygga upp ett personligt referensbibliotek? Tala om för dem att du fördjupar din materialkunskap. Du är en forskare. En garngourmé.

Och just det där smekvänliga biblioteket är ditt Gos-google när du står där med ett mysteriegarn utan banderoll. Att identifiera garn utan etikett är annars som att försöka gissa de hemliga ingredienserna i hamburgerkedjornas dressingar. Du vet att de smakar olika, men vad tusan är det i?

Känseln är viktigare, men du kan säkert *se* vilket av dessa fem garn som innehåller djurhår, eller hur?

Så ta fram dina kändisgarn, de där som du kanske till och med minns namnet på, de som har (haft) en innehållsdeklaration på banderollen, och börja jämföra dem med ditt mysteriegarn. Smaka på det med fingrar och ögon.

Hur ser det mystiska garnet ut på ytan? Glansigt eller matt? Ludet eller slätt? Gosigt eller strävt? Rulla det mellan fingrarna. Känns det som dina bekanta garnvänner av bomull, ull, akryl, lin, viskos, polyester?

Visst, det vore enklast om om bomull alltid vore mjukt och matt, akryl glansigt och plastigt, och ull varmt och stickigt. Men nej. Så trist är inte textilindustrin. Det finns sträv och hård samt glansig merceriserad bomull. Ull kommer från en hel fårflock av olika raser och kan dessutom vara superwashbehandlad. Akryl? Den kan tillverkas för att försöka härma både ull och bomull, och ibland kan den lura även en syntetskeptiker.

Så: känn, kläm, jämför... och gör en kvalificerad gissning. En tes att testa vidare.

Och innan du ger dig in på min favorit, bränntestet, prova också att slita av garnet och att pilla upp garnändarna. Både på det garn som du känner till, och det som är ett mysterium.

Är de lika svåra eller lätta att slita av? Hur ser brottytan ut? Liknar fibrerna varandra? Är de krusiga eller raka? Ull brukar till exempel vara buslätt att slita av, och har småkrusiga strån. Lingarn har långa, raka spretstrån. 

Jämför ett okänt garn (rosa-blått) med ett känt, nämligen Järbo garns Raggi. Nog verkar de väldigt lika?

Bygg materialkunskap med fönstershopping

Är ditt garnförråd för litet för att kunna jämföras med ditt mystiska garn? Jo, det är ett gott argument bland många för att skaffa fler nystan. (Finns det ens dåliga anledningar? Tror inte det!) Men du behöver inte sprätta iväg några pengar alls för att bli bättre på att nosa upp vilka fibrer som gömmer sig i loppisnystan samt begagnade stickade och virkade plagg som du vill återvinna garn från.

Knepet? Fönstershopping. Du ränner runt i secondhand-butiker och garnaffärer utan att handla något. Eller ja, något litet kan du ju alltid köpa. För forskningens skull, förstås.

Men mest spanar du. Du klämmer på garnbollar, klappar försiktigt på tröjor, granskar banderoller, garngördlar och tvättlappar, och lär dig känna igen hur olika garnsorter och fibrer ser ut, känns, luktar och nopprar sig efter användning.

Spela materialbingo! Titta och känn, gissa materialet, och kolla facit på banderollen eller tvättlappen. Gissade du rätt? Du kanske inte kan avslöja om förhållandet är 50/50 eller 40/60, men efter ett tag lär du banne mig att känna igen de vanligaste bomull/akryl-blandningarna med bara fingrarna.

Jag har återvunnit garn från hundratals tröjor, kjolar, plädar, halsdukar och... ja, du fattar. Det finns garn jag skulle kunna identifiera även om jag blev väckt mitt i natten. Särskilt om någon körde upp ett nystan i näsan på mig.

(Gör det inte, tack. Det är ett bildligt uttryck, inte en uppmaning.)

Falsk märkning: kan du lita på tvättlappen?

Att kunna skilja mellan olika garnmaterial är en smart superkraft. Särskilt när du handlar från kinesiska handelsplatser som Temu, eller fyndar begagnade tröjor att återbruka garn från via secondhand-sajter som Sellpy... om klädmärket känns lite... udda.

Stora, etablerade mode- och garnmärken genomför tester, kvalitetskontroller och följer regler. Deras märkning kan du (oftast) lita på.

Men även garngalningar måste vara beredda på bovar och banditer. Fuskmärkning förekommer, både på kläder och garn, från mindre nogräknade tillverkare.

Visst, om du gillar garnet och priset är löjligt lågt kanske det inte spelar någon roll att det du köpte är en plastig kopia. Men en lögn är en lögn. Garnskojare! Fiberförfalskare! Pälsängrar!

(Förlåt, det sista kanske var lite väl grovt.)

Lurendrejeriet handlar givetvis om att hävda att billiga syntetgarn egentligen är lyxigare naturmaterial.

Exempel:

1. "Kashmirgarn" från Temu, som påstods innehålla 70 % kashmirull. Bränn- och dragtest visade att det huvudsakligen var seg syntet, även om det förmodligen innehöll några strån djurhår. Från kashmirget, får eller kanin? Det skulle kräva mikroskop för att avgöra.

2. Kofta av märket Huanqju, inköpt via Sellpy. Märkt som bomull, ull och viskos, men garnet var syntetiskt vid närmare granskning. Och givetvis smälte det som plast. Så några grytlappar blir det inte av det återbrukade garnet.

Don efter fason: fyller garnet rätt funktion?

Om du är mer än en nyfiken nystsnokare undrar du säkert om ditt mysteriegarn är ull, bomull, lin, syntet eller en blandning… eftersom du är ute efter en särskild egenskap som just det materialet har.

Funderar du på om ditt okända garn är ull (eller annat djurhår) för att du vill filta, tova eller valka något av det? Då räcker det inte ens med att veta att det är ull – du behöver också veta vilken sorts ull, och om den är superwashbehandlad. Vissa fårsorter och behandlingar gör nämligen att ullen vägrar tova ihop sig. Syntetblandad ull? Det brukar filta sig finfint, så länge det inte är superwashbehandlat.

Hur tar du reda på det? Provfilta en liten bit! Det räcker ofta att doppa en garnslamsa i varmt vatten med en gnutta tvål eller diskmedel, och gnugga den mellan fingrarna för att se om den låter sig tovas. Du kan också provfilta en stickad eller virkad provlapp, eller försöka göra filtkulor av små nystan mysterieull.

Jajamensan, garnen var filtbar ull! Med en nylonstrumpa som tvättpåse kan du tillverka filtkulor i tvättmaskinen. *Om* dina mysteriegarn är ull. Annars fastnar trasslet i strumpan.

OBS! Där har du för övrigt ett lätt "ull eller inte?"-test: Doppa en bit av ditt mysteriegarn i varmt vatten, utan tvål, och lukta på den blöta biten. Blött djurhår har en doft av… våt hund.

Vill du undvika ett skört material som ull för att virka en stryktålig nätkasse? Testa att dra sönder garnet. I ett ullgarn separerar du lätt på stråna – det är busenkelt att rycka av. Blandgarn med mycket syntet, växtgarn som lin, och vissa bomullssorter kräver däremot sax för att gå av, om de inte är rackarns tunna. Dra och testa!

Vill du ha växtmaterial eller djurhår för att sticka eller virka grytlappar? Grytlappar som ska tåla värme – inte bara vara käcka dekorationer – får inte smälta mellan handen och en het kastrull. Undvik därför syntetmaterial eller blandgarn med mycket syntet. Kör ett bränntest på en garnlängd!

Poängen är att du utsätter en bit av ditt mysteriegarn – en garnslamsa, en provlapp eller en minihärva – för den behandling som hela garnmängden ska tåla. Provtvätta den. Provfilta den. Provfärga den.

Fungerar det? Finemang. Om garnet beter sig som du vill, behöver du egentligen inte veta mer.

Mysteriegarn överst, ett liknande (stickad tub) referensgarn i 100 % bomull under. Mysteriegarnet smälte och rullade ihop sig = syntet. Bomullsgarnet gav aska.

Bränntest: Är du tänd på garn?

Bränntest tillhör de riktiga old school-teknikerna för att känna igen garn. Det är en metod som härstammar från tiden då kvinnor var bossen över linneförrådet, före blandgarn och superwash-behandlingens nylonskikt och veganvänliga bandgarn av sojabönor.

Syntetmaterial eller ull, eller andra garn av djurhår? Ett bränntest ger dig ett snabbt svar! Och de enda redskap du behöver är tändstickor eller tändare och ett eldfast fat. Plus en diskho. Och kanske något att hålla garnändarna med.

Det är också bra att ta fram ett par av dina referensgarn, de där kända garnen, dem som du vet är 100 % bomull, lin eller ull. Då kan du bränna dem också, för att jämföra beteende, utseende och doft.

Vad händer om du bränntestar blandgarn? Du får blandade resultat! Här är två garn av olika struktur som båda består av bomull/akryl. De ger både små plastklumpar och aska.

Annars? Det är visserligen vansinnigt skoj att sätta fjutt på en tråd, men det fungerar egentligen inget vidare. De flesta mysterienystan du stöter på består av en blandning av material (och den exakta sammansättningen av dem kan bara ett kemilabb avgöra). Garnet kan också ha ytbehandlats för att vara enklare att spinna, tvätta eller ha på huden, och de medlen kan förvandla ett harmlöst garn till en pyroteknisk sensation.

Så när du bränntestar ett garn måste du vara försiktig. Mycket försiktig. Vissa syntetgarn kan flamma upp och stänka smält plast på dig.

Stäng in ungarna. Stäng av brandvarnaren. Ta fram en tång eller pincett att hålla en decimeterlång tråd av garnet med. Ställ dig vid diskhon (om den är av rostfritt stål) och sätt för säkerhets skull på kranen. Då kan du snabbt släcka lågan om den blir alltför eurodisko-crazy.

Sätt fyr på garnet, släck (när det behövs) och börja sniffa. När du har klassat stanken, och lågan är släckt — av sig själv eller med blås- eller vattenhjälp av dig — spana in det brända på garnet. Har det en pärla? Finns det aska?

Jämför sedan med tabellen:

Och för att göra det ännu tydligare — spana in den här heta bränntestarrullen:

Den lille kemisten? Riktiga och oriktiga labbtest av textilier

Det cirkulerar tyvärr ett "tips" (notera kaninöronen) på sociala medier om att du kan identifiera ullgarn och ull/syntetblandningar genom att lösa upp garnslamsor i glasburkar med Klorin.

Jag vägrar att befatta mig med Klorin, men om du vill se hur resultatet ull versus ull + syntet ser ut efter många timmar i blekmedel, spana in The Wool Studios bildserie.

För andra material krävs specifika kemikalier, provrör, vattenbad och våg. TextileCoach ger exempel på de kemikalier och metoder som behövs att avslöja kompositionen i vissa textilblandningar.

Och mikroskopet? AGC, en kinesisk(?) testfirma, har exempelbilder på hur olika textilfibrer som visar hur olika textilfibrer ser ut i detalj när de granskas under lupp.

Se det som kuriosa. Håll dig till säkra och snälla testmetoder. Som att klappa på nystan och tycka att de är gosiga.

Oj, det var skoj. Bränn och sticka istället för "stick och brinn". Har du en annan fråga om okända garn, stickning och virkning?

Letar du efter något annat garngalet?

Säg hej!

Sök garnbus, sticklycka och virktokigheter:

Lär dig återvinna garn! (Planeten och din plånbok tackar på förhand.)

Mer garngalet? Få uppdateringar rätt i din mejllåda!

Nytt på Billigt-garn.net

• 

1. Omslag i stickning: Spelar hållet någon roll?