Det finns stickningar och virkningar som du planerar, räknar, väger och mäter. Och så finns det projekt som bara händer. Ett av mina började med två kaotiska garnsorter, ett flygplan och en dam på Friskis & Svettis som verkade få en mindre chock. Resten tog garnen hand om.

Den här krönikan publicerades ursprungligen i mitt e‑postutskick [Billigt garn mm]. Vill du få fler garngalna bekännelser och annat stick- och virktrams rakt i inkorgen? Prenumerera här.
Hur
ofta blir dina stick- och virkprojekt egentligen vad du har tänkt dig?
"Men hur kan du sticka utan att veta vad det ska bli?!"
O, vad jag älskar snickesnacket före och efter danspassen på Friskis
& Svettis! Särskilt i januari, när salarna dessutom fylls av personer
som nyårslovat att bli helt nya versioner av sig själva, eller i alla fall göra
en smärre uppdatering.
Att medmotionärer börjar diskutera handarbete med mig beror förstås på att jag
sitter och maskar innan dansledaren drar igång musiken. Jag är dock lika gärna
med i samtal om väder, krämpor och aktuella Youtube-draman.
Den här gången var det en dam som nöp i min stickning och såg ut som om jag
just föreslagit gemensam striptease när jag svarade "Vet
inte!" på frågan "Vad ska det bli?" Tyvärr
var det bara någon minut till att vi skulle börja skaka stjärt, så jag hann
inte utveckla mitt svar.
Suck.

Köper flera stora koner garn, eftersom jag inte bara stickar och virkar utan också har fritidsintresset "bygga garnlager". På grund av platsbrist står de som dekorationer på hyllan i vardagsrummet.

Tråkmördas av pågående projekt och börjar istället klottra i två av kongarnerna. Stickar provlappar i olika strukturmönster. De flesta ser ut som fan.

Blir kär i den enklaste strukturen: slätstickning. Drömmer om gardinlängder och andra evighetsprojekt. Inser också att jag behöver en flygsäker resestickning och lägger upp en massa maskor på två rundstickor, som i två sjok.

Inser på planet att garnen inte alls vill bli gardiner. Stickar ändå.

Kommer
hem. Virkar och stickar på annat. Återvinner mer garn till samlingarna. Tar
fram den undantjoffade resestickningen när lusten lockar. Stickar vidare.

Suckar över vintermörkret och räknar ut att jag behöver 460 varv på ena stycket och 468 på andra för att få vårvänliga gardinlängder. Ha! Hahaha!

Funderar på om garnen hellre vill bli en genomskinlig
överdel, perfekt att sticka på före danspasset och bära under det. Stickar
vidare.
Har jag och garnen bestämt oss? Nej. Och jag vill verkligen inte hamna i en
granskande tv-dokumentär där en reporter säger "Du har flera gånger
påstått att du stickar gardiner?" medan kameran zoomar in på en
misstänkt trasselhög. Så mitt svar förblir ett glatt "Vet
inte!"
/Anna, som visserligen döpt projektet till "gardintoppen" på
planeringsväggen. Men det står i raderbart bläck. På en Post-it-lapp. Som
sitter lite löst.

Uppdatering: Det blev en gardintopp! Och du kan sticka (eller virka) något liknande när du inte heller vet vad dina garn vill bli.
Letar du efter något annat garngalet?