Intarsia-stickning? Hur stickar jag en bild, ett motiv och byter färg i intarsiastickning utan att få hål?

Tips och tricks: Har du en fråga om billiga garner eller att sticka och virka?

Eva skriver: "Jag är nybörjare och har stickat det vanliga, det vill säga halsduk i räta maskor. Men jag vill gärna lära mej att sticka mönster, till exempel en tröja med en dödskalle på.

Men jag fattar inte hur jag ska göra. Finns det något enklare att pröva så att man får in tekniken? Till exempel beskrivningar för barn? Jag får bara en massa hål när jag byter färg."

Vill du få barnen att bära hemstickade tröjor? Sticka populära figurer, som Pokémon eller My Little Pony, på dem!

Intarsia-stickning! Min favoritteknik!

Ja, det kallas så ... eller "gobelängstickning" ... när du fäller in enstaka motiv i stickningen, och stickar med en färg i taget. Till skillnad från jacquardstickning/fair isle/färöstickning/flerfärgsstickning, där du stickar bårder av återkommande motiv och har alla mönsterfärger över ditt... eh, garnledarfinger.

Fair isle blir nästan dubbelt så tjockt som enfärgad slätstickning, eftersom garntrådarna löper som flottörer på avigsidan. Mönstertrådarna bildar baksida, och då blir det inga hål.

Men intarsia-stickning har bara ett skikt.

Och om du då bara släpper en garnfärg och sedan stickar med en ny, blir det som att du stickar flera stycken bredvid varandra. Ungefär som när du stickar två ärmar på samma gång.

Att kalla det "hål" är nästan väl generöst.

Tricket att sticka in ett motiv, oavsett om du stickar en dödskalle eller en Hello Kitty, *utan* att få hål mellan färgerna är enkelt. Ja, du måste kunna sticka slätstickning, alltså aviga och räta maskor. Men annars är det en baggis.

Det lärde jag mig som barn, på barns vis. Det vill säga att jag stickade slamsa på slamsa tills jag kommit på det. (Att det fanns böcker om tekniken upptäckte jag många år senare.)

Hur det fungerar?

Jo, när du har stickat färdigt med en färg (till exempel röd) ser du till att garnet gör armkrok med den nya motivfärgen (blå) . Låt den nya garnfärgen (blå) gå under och över garnänden i den gamla färgen (röd) innan du stickar med den nya färgen (blå). Tvinna inte ihop trådarna, bara under och över som ... en armkrok.

Som på den här teckningen:

På avigsidan syns de där armkrokarna tydligt. Alltså där du snor garnändarna runt varandra när du byter färg.

När jag gör motiv i intarsiastickning gör jag det inte bara ofta och gärna, jag "fuskar" också med maskstygn.

En del motiv gör jag enbart i maskstygn, som Puma-puman till höger.

Känns det fortfarande förvirrande? Ja, för att lära dig att sticka eller virka måste du faktiskt utföra det rent kroppsligen. Inget fusk, inget gnäll, inga papperstussar på fröken. (Du lärde dig inte att cykla genom att stirra på en skiss, eller hur?) Häng med i bildkursen och sticka din egen alien-gubbe på en provlapp:

Bildkurs i intarsia-stickning: Sticka (och brodera) en alien

1. Hitta garn och stickor som skriker "galaxer i mina braxer!"

Du ska nu träna på intarsia-stickning, att byta och börja sticka med ny färg, och dessutom brodera med maskstygn och fästa trådarna efteråt.

Kul, va?

Och eftersom det här är en provlapp, träning, övning, en första, stapplande repetition före den stora showen, behöver du inte bry dig så himla mycket om vilket garn du väljer. Så länge bakgrundsfärgen och motivfärgen (själva rymdisen) har ungefär samma struktur och grovlek. För annars blir resultatet hejbaberiba. Ta några garn du inte kommer att sakna.

Spara dina fina garner tills du kommit över träningsfasen.

Jag valde ett gräsligt hårigt och multifärgat akrylblandat garn, tillsammans med det mest äckelgröna akrylgarnet jag hittade på vinden. Båda är köpegarn som jag fyndade som grisen i säcken-paket från postorderfirmor. På banderollen stod det att rekommenderade stickstorlekar var 4,5 till 5 mm, vilket givetvis innebar att jag chansade med 7 mm.

Jag stickar lika hårt som jag snörper på munnen åt garnbranschens uppfattning om "normal" stickfasthet.

För att få ögonen ondskefullt matta valde jag ett lyxigt och återvunnet lopigarn i ull, som jag dessutom använde dubbelt i maskstygn. Mohaha! Mer om det senare.

Och mönstret, då? Ja, diagrammet här är en raring som jag ursprungligen ritade för att brodera i maskstygn på en trasig mössa. Det går över 16 m och 19 varv, så du vill sticka din provlapp åtminstone 24 maskor bred och 27 varv hög för att få gubben centrerad. Om du bryr dig.

(Gillar du inte rymdgubbar? Här har du tips på hur du fixar intarsia-motiv som föreställer precis vad du vill. Ja, du kan förvandla en bild till ett stickmönster.)

2. Sätt igång att sticka — och byt färg. Låt dem hänga!

För att sticka din alien behöver du sticka med tre nystan, små eller stora. Ett nystan för bakgrundsfärgen på höger sida, ett nystan för rymdgubbens huvud, och ett nystan för bakgrundsfärgen på vänster sida.

(Jag använde ett och samma samma bakgrundsfärgs-nystan, och stickade med tråden inifrån nystanets mage plus andra änden av garnet, alltså det som ligger på utsidan.)

Och när du har stickat ett par varv med bakgrundsfärgen är det dags att sätta igång med rymdisens haka. (Eftersom jag inte vet hur stor lapp du stickar får du själv räkna ut var hakan ska börja.)

För att byta färg på första varvet, släpp bara bakgrundsgarnet och börja sticka med rymdmannens hudfärg. Låt en ände, cirka 1 1/2 decimeter lång, av alien-tråden hänga löst på baksidan. Du kommer att fästa den senare, så låt den bara dallra kvar där bak. Om dallrandet gör dig nervös kan du knyta en enkel och lös knut av bakgrundsgarnet och mönsterfärgsgarnändan, men det är inte alls nödvändigt. Inte alls.

Gör likadant när du byter tillbaka till bakgrundsfärgen, med en ny garnände eller nytt nystan. Och låt ändsnuttarna hänga.

3. Fortsätt att sticka motiv ... utan hål (minns du "armkroken"?)

På motiv-varv två börjar det bli spännande. För det är nu, eller snarare när de lodräta mönsterpartierna dyker upp, som hålen kan uppstå. Rackarns.

Men det löser du lätt genom att låta garnen demonstrera att de är allra bästa vänner. Låt dem gå i en "armkrok".

Precis innan du ska sluta sticka med bakgrundsfärgen för att sticka nästa alien-maska tar du alien-garnet under bakgrundsgarnet, och över bakgrundsgarnet ... och sedan stickar du din rymdgubbe-maska och drar till lite. Justerar trådspänningen, alltså.

Och nej, det spelar ingen roll om du stickar från avigsidan eller rätsidan, från motiv till bakgrund, du ska göra garn-armkroken på samma sätt när du byter färg. Under, över, sticka.

Hur vet du att du har gjort rätt? Tja, blir det hål mellan färgerna? Då har du gjort fel. Ser färgövergångarna på avigsidan ut som att ett gäng höger- och vänsterparenteser som är ihakade i varandra? Då har du gjort alldeles, alldeles rätt. Yay, applåder!

Du kan också titta på bilderna på länkarna nedan. Jag blir inte ledsen, jag lovar:

Intarsia-stickning (Learn Intarsia Knitting)

How To Twist Yarn When Changing Colors

4. Välj dina strider: Brodera i maskstygn

Du kan sticka även rymdis-ögonen i intarsiastickning, med små tussar till nystan. Små, irriterande skit-nystan.

Det gör inte jag. Jag broderar på dem i efterhand med maskstygn, och dedikerar själva intarsia-stickningen till de stora motiv-blobbarna.

Maskstygn är ... i det här fallet ... stygn som ser ut som räta maskor. Tänka sig. Det finns alltså termer inom handarbete som är fullständigt vettiga.

Maskstygns-broderi är buslätt. Åtminstone lättare än att hålla reda på femtioelva miljoner mönsternystan i din stickning.

Du behöver givetvis ett garn att brodera med, ungefär lika grovt som resten av din stickning, uppträtt på en trubbig nål. Ju trubbigare desto bättre, för du vill inte hamna mitt i fibrerna, utan mellan maskorna.

Börja med att (från avigsidan) sticka upp nålen i maskan (mitt i maskan, maskhålet) *under* den maska du ska brodera ovanpå.

För sedan nålen genom båda maskbågarna maskan *ovanför* den maska du ska fejka fram genom att brodera.

Drar du igenom garnet upptäcker du nu att du har broderat en halv maska. Vad du nu ska ha det till. Åjo, det kan vara bra att ha i åtanke till senare motiv-stickningsprojekt, men just nu behöver du faktiskt hela, härliga maskor.

Det fixar du genom att sätta nålen på samma ställe som du började, alltså i maskan *under* den du broderar. Du kan också passa på att hoppa med nålen till maskan bredvid ... så att du kan påbörja nästa broderade maska.

Dra åt garnet nu ... Hej presto! Du har broderat och fejkat en rät maska! Tänk, vilka möjligheter och alien-ögon som öppnar sig! Utropstecken!

Fortsätt att brodera maskstygn, och variera mellan att gå från höger till vänster, ned och upp.

Just dessa alien-ögon är inte så krångliga, men ju mer du trasslar in dig i maskbroderier, ju fler maskbryderier kommer du att få. Ibland är det nämligen bättre att göra "triplicate stitch" istället för "duplicate stitch", vilket i engelska sticknings-skitsnackstermer innebär att göra ett maskstygn som går över två maskor på höjden. Ibland är det bättre att använda en grövre tråd än bakgrundsgarnet, ibland krävs det en tunnare.

Regler? Riktlinjer? Glöm det. Maskstygns-biten är värsta kaosexperimentet. Och som sådant: party, party, party.

Lite fler maskstygnsinstruktioner hittar du här:

Lär dig att brodera maskstygn (video)

StudioKnits broderiskola om maskstygn

5. Festen är över ... fäst dina trådar

Och så den stora frågan. Den ständigt återkommande frågan: "Hur fäster jag trådarna?"

Varje gång jag får Frågan, oavsett om det handlar om intarsiastickning, stickning med korta ändar, sömlösa tröjor eller randiga halsdukar, är jag frestad att svara: "som vanligt".

Bara för att retas.

Jag kan nämligen gissa att du har lärt dig att fästa garnändarna i sömmarna.

Tssk, tssk. Ett sådant otyg.

Jag gillar inte sömmar. Men jag avskyr dem inte så mycket att jag tvångsmatar dem feta och knöliga med överblivna garnändar.

Knutar? Ja, om du verkligen vill ge en sticknings-guru skrämselhicka ska du nämna knutar.

Knutar är djävulens påfund. Knutar sliter på garnet och skaver på kroppen. Knutar är ondskan själv och ett tecken på samhällets förfall och universums snara undergång. Eller nä. Knutar är inte så farliga. Bara onödiga. Om du inte stickar med bomullsgarn.

Intarsia-stickningens egen omslagspojke, den brittiska konstnären Kaffe Fassett, använder en metod där han fäster garntrådarna medan han stickar. Stickar in dem, alltså. (Låna en av hans stickböcker på biblioteket, till exempel Kaffe Fassett stickar igen för att lära dig smarta knep i intarsia-stickning. Utan dödskallar och alien-gubbar.)

Men det passar inte mig.

Vad jag gör — i all stickning, inte bara intarsiastickning — är att väva in garnändarna med en trubbig nål. Och trubbiga stygn. Helst på avigsidan. Avigsidan är som gjord för att gömma trådar.

Vänd på din rymdgubbeprovlapp ska du se. (Min provlapp på bilderna nedan har ännu inte fått några ögon.) Intarsiastickning är slätstickning med färgklickar, så din avigsida är full av aviga maskbågar.

Väv in garnändarna genom att föra nålen upp och ned, upp och ned, i maskbågarna av samma färg. (Annars kan det skymta igenom på rätsidan.)  Låt fästgarnet svansa efter originalmaskorna. Följ alltså maskorna på antingen ett halvt varv eller ett helt, så att du gör ett avigt masktygn. Dra inte åt tråden för hårt.

När du har gjort ett gäng upp- och ned-stygn töjer du din stickade provlapp lite, på längden och bredden. På så sätt anpassar sig din invävda garnände till verkligheten. Alltså stickningen.

För tjocka garn och tät stickning kan det vara bättre att dela på fäst-garnet innan du väver in det, annars blir det för grovt och klumpigt. Alltså, pilla upp ett fyra-trådigt garn till två två-trådiga delar, ett tre-trådigt till en en-trådig och en två-trådig ände. Det blir mer att väva, men skönare att bära.

När garnänden är invävd och justerad för att kunna följa med stickningen i rörelsen kan du klippa av den stump som dinglar kvar ... men inte för kort! Låt ungefär en och en halv, två centimeter hänga ned på baksidan.

Om du klipper av garnet för fjuttigt kommer den där sista, spretande änden nämligen att äta sig fram till rätsidan efter att du har burit och tvättat din kreation ett par gånger. Garn-skäggstubb är inte vackert.

"Men blir inte avigsidan väldigt ful med alla små garnändar som hänger och skräpar, och allt det där invävda?"

Eh ... Jo.

Det är därför det heter avigsida. Vem bryr sig? Det är utsidan, inte insidan, som räknas i det kända universum.

Och så en liten parentes i sammanhanget: intarsiastickning gör du i fram och tillbaka-stickning, inte rundstickning. Du kan däremot sticka falsk rundstickning, för ett sömlöst plagg. Alltså en tröja eller ett par strumpor.