Rosa Nasse (Nalle Puh)-tröja bomull, tjock, stickad

av "Billigt garn"-Anna

En väldigt glad Nasse (Nalle Puhs kompis) strålar från den här handstickade tröjan i tjock bomull — mustigt mörkcerise, aubergine-rosa, blekrosa och mellanblå denim.

(OBS! Moiré-effekten är bara kamerans fel, tröjan är inte alls sådär randig på kroppen, bara på ärmarna. Inte heller skär sig det jeansblå med den cerise, som den gör på min skärm.)

Tröjan är slätstickad för att passa en tre-åring, och beställaren (dottern) hade den även när hon var fyra år — men bara första halvåret.

Vad var det mest spännande som hände medan du stickade Nasse-tröjan?
Nu vet jag att bilden är usel, men ser du kilarna i sidorna? De där grisrosa (mohaha!), rätstickade infällningarna i sidan?

Jag uppfann den här tröjan under en överstressig del av mitt liv, så jag räknade heltossigt utifrån provlapparna. Vilket jag inte upptäckte förrän tröjan var färdigstickad.

Och då var självklart det mörkcerise garnet slut. Jösses, jag hade ju spätt ut det med denimblå ränder för att få det att räcka!

Eftersom jag stickar med återvunnet garn är det inte särskilt meningsfullt att försöka hitta mer garn av samma sort. Jojo, jag ränner gärna runt i secondhandbutiker, men att hitta fler slaktplagg av samma färg och kvalitet kan ta månader. År. Decennier. Evigheters evigheter. Tänk "aldrig" multiplicerat med fler gånger än du kan säga, stjärnstopp!

Istället gjorde jag som jag brukar, och använde det garn jag hade hemma. Nassenyansen.

Isch. Jag ryser fortfarande, trots att tröjan sedan länge har försvunnit från familjen. (Barnen har fyllt tvåsiffrigt, båda två.) Jag påstår inte att jag brukar hitta på snajdiga lösningar, men det här var en monumental och tarvlig röra till både färg och stickstil.

Och det märkliga var att dottern gillade det. Plus hennes kompisar, som ville att jag skulle sticka precis likadana till dem.

Ungar. Det är tur att deras känsla för estetik är inställd på en helt annan kanal än vuxnas.

Vilket garn, och vad var garnets tidigare liv?
Hm. Det denimblå garnet kom från en bebiströja som jag fyndade på Myrorna, medan det cerise levde ett olyckligt liv som en svartrandig damkofta med knasiga fläckar. (Stockholms Stadsmission). Det grisrosa var två fyndnystan från en garnbutik som var på väg att lägga ned, och resten rester från mina överspäckade gömmor.

Allt i bomull eller bomull/akrylblandningar.

Vem har designat? (Du, en webbplats, ur en bok ...?)
Den lilla misslyckade design som finns är jag helt skyldig till, och den var baserad på måtten på en fleecetröja som min dotter hade i garderoben.

Men stickdiagrammet, själva mönstret, på Nasse snodde jag förstås åt mig på det däringa internet.

(Och om du är desperat sugen på att sticka något med Nalle Puh-motiv, som en Ior eller Tiger, är det hur lätt som helst att hitta förlagor snarare än färdiga stickbeskrivningar. Läs den lilla kursen "Sticka Hello Kitty, Elvis, Pokémon, Disney, dödskallar ... Så här stickar du tröjor, väskor, kuddar — med vilka motiv du vill".)

Garnkostnad?
Eftersom jag faktiskt använde nästan två hela nystan köpegarn, till nedsatt "allt ska bort"-pris", blev den stickade Nasse-tröjan lite dyrare än jag hade tänkt mig. Cirka 50 kronor. (Grisgarnet gick loss på 30 spänn, 15 pix per nystan.)