Lägga upp maskor: Hur gör jag för att börja en stickning? Vad är uppläggning?

Anna frågar en annan Anna:
"Jag vill så himla gärna sticka en halsduk i födelsedagspresent till min underbara pojkvän. Har köpt fint garn och rätt stickor (enligt damen i butiken) men jag vet ju inte ens hur man börjar! Alltså: hur lägger man upp de första maskorna på stickan?"

Lägga upp maskor i stickning

Aaargh!

Om damen i butiken inte har sett dig sticka ett par provlappar kan hon omöjligen veta vilka stickor som är "de rätta". Garnet har inte någon sorts inneboende kraft som styr vilka stickor som passar. Det som avgör vilken grovlek på doningarna som du ska använda är ditt helt personliga handlag — och den effekt du är ute efter.

Och du kunde gott be butiksdamen att visa dig hur du lägger upp, på samma sätt som du säkert ber en tv-handlare att visa dig hur du slår på den snajdiga platt-burken.

Men, nu handlar det inte om att vara kunder till lags i garnaffärer, utan om konsten att lägga upp maskor. Det är verkligen ingen nybörjarfråga, för det finns härligt många uppläggningsmetoder.

Du kan utnyttja (ja, ända tills de går ned på knä och ber dig om nåd) olika sorters uppläggningar för att få elastiska kanter, fasta kanter, kanter som du kan plocka upp maskor från ... Att välja rätt kräver både tanke och träning och minst ett par timmar i soffan framför din favorit-tv-serie på dvd.

Och det gäller inte bara stickning. Också virkning har ett antal varianter, förutom den vanliga "virka X luftmaskor".

Den uppläggning som är mest gångbar för vanliga slät/rätstickade projekt är den som kallas korsuppläggning.

På *en* sticka. (Det finns vissa beskrivningar som hävdar att du ska lägga upp på två stickor som du håller dubbelt för att få kanten elastisk. Det är skitsnack. Det enda du får då är en sladdrig kant som är alldeles hålig.)

Den enkla korsuppläggningen blir alldeles lagom fin och halvtöjig, särskilt om du lär dig att inte dra till "tumtråden" för mycket.

Och hur den enkla korsuppläggningen går till ser du i den här lilla animerade bilden (nedanför annonserna):

Korsuppläggning, animerad gif

Jag kör en variant som kallas "dubbel korsuppläggning". Det är egentligen precis samma sorts uppläggning, fast du viftar runt med stickan mer (och plockar upp tråden som löper *bakom* tummen). För oss som stickar hårt och hetsigt är det ett bra sätt att få tumtråden lagom lös — och det första varvet lagom maskliknande.

Hur lång ska tråden vara när jag lägger upp?

Aha! Bra fråga! (Även om jag var tvungen att ställa den själv.) Oavsett vilken uppläggningsmetod du väljer — du hittar instruktioner på film nedan — vill du förstås ha lagom längd på garnet. Eller, du vill absolut inte ha för kort garnände, så att till exempel "tumtråden" tar slut mitt i korsuppläggningen och du är tvungen att börja om från början, eller fortsätta med omslag, eller ...

Och svaret är väldigt enkelt. Du behöver en garnände som är tre gånger så lång som uppläggningskanten på din stickning ska vara, plus tio procent. Då är du på den säkra sidan.

Så om din halsduk ska vara 20 cm bred ska du ha ungefär 62 cm garn för tumtråden.

Varför? Pi, kära du, pi. Om du låtsas att maskorna är perfekta små cirklar runt stickan blir den sammanlagda omkretsen den lika sammanlagda diametern gånger pi. Att maskorna är allt annat än perfekta cirklar gör bara att du får en lagom trådände att fästa med. Låt inte verkligheten ställa sig i vägen för matematiken.

Lägga upp maskor: kurs på video

Det finns som sagt flera sätt att kirra en uppläggning till din stickning, och generösa Garnstudio/Drops Design har påtat ihop två filmer om de vanligaste sätten.

Den första visar korsuppläggning, eller "kontinental metod" som de valt att kalla det. Ser du amerikanska referenser till "long tail" (som inte handlar om webben och social marknadsföring och sökordsoptimering) handlar det också om den här typen av uppläggning:

Den andra, lite väl vanliga metoden är "nybörjarmetoden" eller "skoluppläggning" eller "tumuppläggning" eller... uppläggning med omslag. Fråga mig inte varifrån alla dessa namn kommer. Det finns tyvärr ingen svensk standardiseringskommitté när det gäller stick- och virk-rotvälska. Hur som helst, att lägga upp maskor med omslag är användbart i många sammanhang där du inte behöver en så värst stadig kant. Till exempel när du lägger upp nya maskor i slutet av ett varv.

En tredje mycket användbar grundmetod är stickad uppläggning, särskilt om du ska sticka rätstickning (som i dominorutor) eller ... ja, väldigt ofta, faktiskt. Det går snabbt och blir lagom smidigt. Här är en kort film som demonsterar denna metod:

Min favorit, dubbel korsuppläggning? Den demonstreras här av Hemslöjden:

Dela garnglädjen på ...

Mer garnbus!