Virkad solhatt i bomull/akryl (med 'formel' för brätte)
av "Billigt garn"-Anna
Platt? Javisst, det är bara att prova sig fram, istället för att följa ett virkmönster.
Den virkade solhatten började som en mössa ...
... och med ett brätte blev det en virkad hatt.
Garnet är återvunnet från en kortärmad cardigan i bomull/akryl.
En virkad solhatt förknippas snarare med bebis än babe. Det som är puttenuttigt på de små är sällan snitsigt på en vuxen dam eller herre.
Men den här virkade, luftiga solhatten i återvunnet bomull/akryl-garn är inte alltför pinsam. Dessutom är den otäckt praktisk.
Dels går den att knöla ned i fickan och handbagaget, precis som en mössa. Vilket inte är så konstigt. Det är en mössa. Med brätte.
Dels skyddar den dubbelt mot pigmentfläckar i ansiktet, eftersom den inte bara skuggar utan också drar uppmärksamheten från de mörka blaffor som har dykt upp i mitt ansikte de senaste somrarna.
Jag svär, när jag har hatten på mig lägger ingen märke till att jag har en Ölandsformad plätt över ögonbrynen och en outforskad kontinent på högra kinden. Inte förrän jag själv påpekar det.
"Vadå 'Det är en alldeles för fin dag att sitta inne och sticka'? Har du sett mitt ansikte? Det ser ut som om jag har försökt lägga på brunkräm med en gaffel! Fnyst Oboy i motvind! Kom närmare. Närmare. Titta ordentligt. Ser du?"
Finns det en formel-virkbeskrivning för hattbrätten?
Nu var det inte så att jag vaknade en dag, upptäckte att det såg ut som att jag hade sovit med en chokladpralin på kudden, och därför bestämde mig för att virka en hatt.
Nej, jag fick en utmaning som jag inte kunde motstå. Efter att ha försökt omvända en person till virkkonsten genom att redogöra för mössvirkning utan färdig beskrivning eller mönster — "Först ökar du, så att du får en rund grej, sedan virkar du utan ökningar, och då blir det en burk" — fick jag frågan om det fanns en motsvarande formel för hattbrätten.
Istället för att leverera det givna ordmärkarsvaret, att det knappast kan finnas en formel när det finns flera sorters brätten, konstaterade jag att alla virkproblem kan lösas genom vetenskaplig noggrannhet, logiskt tänkande och sunt förnuft.
Det vill säga: Du virkar. Du kollar. Du säger ord som rimmar på "majs" och "dit". Du repar upp och testar igen. Och igen.
Om du ska virka ett hattbrätte som står ut, till skillnad från ett brätte som slokar och vågar sig, behöver du ett gäng utåtriktade maskor. Skitmånga ökningar, alltså. Dessutom behöver det virkade vara tjockt och tajt för att motstå gravitationen och inte hänga ned som en volangkjol över ögonen.
Alltså gjorde jag så här:
Jag virkade en luftig men åtsittande mössa i enkelt garn, i stolpar och med lufthål, tills den nådde överkanten på öronen. (Jag borde ha virkat ett stolpvarv till, visade det sig, eftersom hatten blev kortare när brättet drog ut den. Jaja.)
Då började jag virka med dubbelt garn (tjockt och tajt) och ökade i varannan maska (skitmånga ökningar). Men det blev inte bara brätt-brett, utan också bubbligt. Jag repade upp, och ökade istället i var tredje maska.
Sedan virkade jag ett gäng varv utan ökningar. Det blev tokigt. Brättet böjde sig som en djup tallrik, vilket inte var den look jag var ute efter.
Så jag repade upp tills jag bara hade kvar ett varv utan ökningar, och lade till ytterligare ett ökningsvarv där jag ökade i var tredje maska. Sedan virkade jag en massa varv utan ökningar igen. Och då blev det precis som jag ville ha det.
Yihaa!
Formeln är följaktligen: Prova dig fram.
(Jo, det finns hundratals gratis virkbeskrivningar att apa efter. Men hur kul är det?)
Virkgurun Bobwilson123 på YouTube kör med nästan samma metod. Fast hon använder akrylgarn. Och virkar in en inplastad ståltråd i ytterkanten:
Vilket garn, och vad var garnets tidigare liv? Solhatten är virkad i silvergrå bomull/akryl. (Mitt favvogarn!) Tidigare liv: en koftig cardigan från Gina Tricot, inköpt på Stadsmissionen för 35 spänn. Plus lite vitt bomullsgarn som jag hittade i en blandad garnrestpåse på Myrorna.
Garnkostnad? Avrundat uppåt torde det bli cirka tio spänn för solhatten. Vilket motsvarar ungefär en kvarts milliliter av den kräm jag köpte på hudvårdssalongen för att bleka bort Öland från pannan. Den fungerade inte. Men det gör hatten.
Ska absolut pröva din metod. Och vill gärna tipsa om att jag funderar på att stärka den färdigvirkade kreationen. Stärkmedel finns väl fortfarande att få tag i? Jag har i alla fall en ömt vårdad tub - finfin till mycket lätt stärkning av gardiner t.ex. Jag tror att lätt stärkning av brättet framför allt kan göra underverk.
Betyg
Bra idé med stärkning av: "Billigt garn"-Anna
Så länge du inte använder sockerlösning borde det fungera finfint med stärkning, Call me Al!
Annars är det lätt att få tag i inplastad eller rostfri ståltråd som du kan virka in i den yttersta kanten. Det finns i byggvaruhus, hobbybutiker, trädgårdsaffärer och ... ja. Lite överallt.
Okej, det borde gå att få tag i en riktig sådan där karkas (hatt-tråd) i en hattaffär eller hos en modist. Men hur många sådana finns kvar idag?
Betyg
Brätte av: Inger Ekblad
Har sett någonstans att när man börjar på brättet ska man bara ska ta ena tråden i maskan på hatten, alltså inte hela maskan. Kan detta stämma?
Mvh Inger Ekblad
Betyg
Virka i ena maskbågen = skarpare övergång av: "Billigt garn"-Anna
Ja, Inger, du kan absolut börja virka hattbrättet genom att virka första brättvarvet i enbart ena maskbågen (den yttersta eller den främre) istället för i båda.
Vad du får då är en vikkant, även om du inte ska vika något. Det blir helt enkelt ett skarpare veck mellan möss- eller hattdelen och brättet.
Om du däremot virkar första varvet med de många ökningarna i båda maskbågarna på det föregående varvet får du en böj, en mer skålformad övergång mellan hatt och brätte.
För till exempel skärmmössor och cowboyhattar ser det ofta bättre ut med en skarpare vinkel, medan mer hippieflödande slokhattar blir snajdigare med mjuka svängar.
Prova dig fram och se vad som passar din hatt-look bäst! Du ser resultatet efter bara ett par brättvarv, så om du inte gillar antingen kurvan eller vinkeln är det bara att repa upp och virka på det andra viset.
Lyllo oss virkare. Det är så lätt för oss att göra om och göra rätt! Eller göra något annorlunda, åtminstone.
Under 77 år, minus 6 år då jag började virka och sticka, har jag sett, och provat, mängder av beskrivningar. Har oftast gjort själv när ingenting passat – det fiffiga är att kolla modell, garntyp och åtgång/ maskantal, och sedan köra själv. Nu kollar jag hattbeskrivningar för raffiagarn eftersom det inte är kul att repa upp – gäller också mohairgarner: oftast användbara bara till kattleksaker om de gillar att få fibrer bland tänderna.
Nu ska jag kolla om din "formel" 3+0 fungerar på raffiahatt med rakt och styvt/stadigt brätte.
Anna har återvunnit garn sedan hon var en mycket liten besserwisser. Hon tycker att det snajdigaste med stickning och virkning — förutom att det ger håriga handflator — är den myckna matten.