Sotarmössa David

av Maria
(Småland)

En variant av sotarmössa, lagom varm under kyliga höst- eller vårdagar.

Vad var det mest spännande som hände medan du stickade sotarmössan?

Vad gör man när man springer på en bekant på stan, som spontant frågar om man kan sticka en mössa när han ser ett par stickor sticka upp ur en av kassarna som man drar runt på?

Säger att man inte har tid? Undrar om det är skämt eller allvar och lutar åt att han inte är det minsta intresserad, egentligen?

Eller mister ögonkontakten direkt för att blicken fästs en smula högre upp, på den aktuella hjässan, samtidigt som du blir helt omöjlig att prata med för att tankegångarna är hemma och inventerar garnlagret?

Ja, det var ingen tiotusenkronorsfråga.

Vilket garn, och vad var garnets tidigare liv?

Supermjukt ullgarn. Slaktad herrtröja inköpt på Röda Korset.

Vem har designat? (Du, en webbplats, ur en bok ...?)

Provlappar och tankearbete, och lite återvunnen (!) erfarenhet från en tidigare mössa av samma garn. Lite inspiration hämtad ur Sticka småvarmt av Johanna Wallin, lånad på biblioteket. Måttband, räkning.

Garnkostnad?

Försumbar. Inte gick det åt många gram från den slaktade herrtröjan som gick loss för 30 kronor, om det inte var rea den gången.