Mormorsruta + stol = kontors-stickgraffiti

av "Billigt garn"-Anna

Mormorsruta. På kontorsstol.

Mormorsruta. På kontorsstol.

Mormorsruta. På kontorsstol. Inget fel på den här stolen! Garnen som deltog i detta spektakel: äckligt billigt akrylgarn och återvunnet bomullsgarn.

Jo, det är en mormorsruta. Eller en mormorsrektangel. På en kontorsstol.

Och stolen står på min arbetsplats, så att mina närmaste arbetskamrater kan se att jag inte bara är en tangentbordsjockey utan också en garnnörd med smak för återbruk.

Kontorsstols-pimpningen började med att de sköna kollegorna på jobbet pikade mig för att jag vägrade byta ut min stol.

Vadå? Den gick utmärkt att sitta och rulla omkring på, och att den var lite fnasig och fransig i kanterna var verkligen ingen anledning till att skicka den till kontorsstolskyrkogården.

Nu råkar de flesta av mina kära jobbarkompisar också veta att jag stickar och virkar en del, så mitt i denna myckenhet av kamratligt raljeri förslog någon (kanske flera) att jag skulle virka ett överdrag till den.

Jag vet. Det är sådant där man säger. Men jag kunde inte låta bli.

Hemma hade jag dessutom ett impulsköpt nystan av den sortens garn som bara duger till stickgraffiti, det vill säga akrylgarn. (Även om jag spädde ut det med återvunnet bomullsgarn i turkos.)

Så här virkade jag stolsöverdraget

Monsterrutan är som du kan se på bilden inte alls någon ruta, utan en rektangel. Och egentligen är det inte heller en rektangel, utan en sorts hyfsat stolsitsformad mössa som är ihopdragen med ett resårband som låses med en liten plastfilidutt. (Plastfilidutten är bortsprättad från huvan på en trasig barnjacka.)

Det första jag gjorde var att mäta stolssitsen.

Det andra jag gjorde var att glömma bort måtten när jag väl kommit hem till garnen.

Men jag chansade på att skillnaden mellan bredden och längden på stolssitsen var ungefär 6 cm. Så lång gjorde jag uppläggningen till mormorsrektangeln. (Virkad uppläggning. Fungerar lika bra med luftmaskor.)

Och efter ett halvt avsnitt av en brittisk deckare plus tre avsnitt av Project runway (när mormorsrute-rektangeln mätte ungefär 40 x 46 cm) slutade jag att öka i hörnen. Och virkade på med stolpgrupper i ungefär en halv decimeter.

Som du märker är monsterrutevirkning och kontors-garnbombning ingen exakt vetenskap. Och jag har fortfarande inte kontrollmätt stolsitsen på nytt.

Med ett resårband i sista stolpvarvet gick det ändå att justera stolsöverdraget alldeles lagom när jag väl var på plats på kontoret.

Dessutom går det att slita av mormorsrutan för att dra på den på en annan stol, om den nu skulle bli utbytt mot en modernare kollega.

Vill du också virka en monsterstor mormorsrektangel?

Crochet geek har en utmärkt beskrivning på mormorsrektanglar. Och som video också!



Klicka här för att kommentera

Skriv din egen sida! Det är lätt. Hur? Klicka här för att gå tillbaka till Visa upp din monsterruta!.

Sök garnbus, sticklycka och virktokigheter:

Anpassad sökning
prenumerera på rss-feed
Håll dig uppdaterad!

Säg hej: Facebook  Twitter  Ravelry

Få Billigt garn-tips i ditt flöde

Följ Billigt garn för
garn-galenskaper i flödet.

Sticka och virka billigare


A N N O N S

A N N O N S