[Billigt garn mm]
** 18 november 2004 **

==> O, shit va' vitt! Det är inte snön som faller,
det är Pannans ull-ludd

==> Nybörjarråd från en stickcyniker

==> Fuga-festen fortsätter

==> Chockerande bildspecial! Tröjan på Tvätterskevägen
berättar: "Mitt liv blir aldrig mer detsamma"

==> Restgarnsidéer: Sticka en tatuering

==> Nästa gång: Nallen kräver en strumpa

O, shit va' vitt! Det är inte snön som faller, det är Pannans ull-ludd

Tre fjärdedelar av familjen var uppe när snön
började vräka ned i stora sjok natten mellan onsdag och torsdag.

Även inne i lägenhetsvärmen suddas konturerna ut
av vita flagor. Det är ludd från det sportiga
ullgarnet som Vartofta garn levererade för två
veckor sedan.

Du, minnesgoda läsare...

Å, vad jag älskar den frasen. "Minnesgoda läsare".
Den används alldeles för sällan nuförtiden. Utom i
ironiska sammanhang. Nu heter det istället: Som
Aftonbladet tidigare kunde avslöja har Britney
Spears och Paris Hilton stämt sin plastikkirurg...

Nåja. Detta om detta. (Ytterligare en fras som
används alldeles för sällan!)

Du, minnesgoda läsare, vet att jag i förra
utskicket sjönk ner i självhjälpsträsket för att
försöka odla min kreativitet. Det gick inget
vidare.

Som [Billigt garn mm] tidigare kunde avslöja tog
jag istället en garnsort som jag aldrig frivilligt
skulle köpa -- det vita ullgarnet -- och beslutade
att göra något lagom klädsamt av det, trots att
jag inte är en brud som brukar bära vitt.

Efter intensiv brainstorming -- det vill säga, jag
tog fram alla gamla mönstertidningar jag kunde
hitta, eftersom skallen var helt utblåst --
började jag sticka en "skidhuva" i flätstickning.
Inte riktigt en mössa, inte riktigt en fuskolle,
inte riktigt en mini-poncho. En lös-huva, liksom.

Själva beskrivningen är jag tvungen att räkna om
(eftersom min masktäthet inte har någon som helst
anknytning till den som står i "Men's and Women's
Hand Knit Winter Sport Fashions" från 1957) och
stajla till (eftersom min huvud- och ansiktsform
mest liknar jäsdeg i en uppochnedvänd skål).

Så. Gammal design + knasigt garn + eget handlag =
något efter egen skalle. Kanske mer bokstavligt
än bildligt.

Det enda problemet är att skidluvan bara passar
som tv-stickning och inte som dator-/
pendelstickning. Det luddar för mycket och
jag har aldrig i mitt liv ägt en flätsticka.

Det är säkert.

Jag gör flätor antingen genom att lyfta maskorna
fram och tillbaka på två stickor (egentligen bara
ändarna på rundstickan, för jag äger inga
jumperstickor heller). Eller genom att använda en
lös strumpsticka. Det går så fint så. Utom just
när jag stickar på bussen.

Tre strumpstickor hann trilla ned på buss- och
tunnelbanegolvet och ut i Stockholmsevigheten
innan jag lärde mig läxan.

Detta om detta.

Halva huvan är klar, här tillsammans med sin förebild.

Nybörjarråd från en stickcyniker

Min kära lilla mamma, av alla människor, besökte
Syfestivalen i Sollentuna och upplevde tydligen
att allt pyssel var som en lasso av mys, som
snärjde henne, höll henne kvar.

Hon har bestämt sig för att sticka en halsduk.

Hon har bestämt sig för att börja sticka, bara så
där.

Hon!

Sådant måste förstås uppmuntras. Stickandet,
alltså. Vad och om det blir något är mindre
viktigt, även om mamma fortfarande tror att det är
poängen.

Och när hon kom till mig för att be om råd var det
som i en dröm eller ett feberrus.

"Vad ska jag ha för garn?" -- Vad du vill, bara det
är varmt och skönt.

"Hur mycket?" -- Om det är tjockt, mer än du tror.

"Vad ska jag ha för stickor?" -- Några som passar
till garnet.

"Vad är helpatent?" -- NEEEEJ!

Ja, ursäkta. Inget fel på helpatent. Underbart
sticksätt. Töjigt och varmt. Men aldrig att jag
skulle rekommendera helpatentstickning till en
nybörjare som vill göra en halsduk, inte ens någon
som till skillnad från min mor klarar av att läsa
en stickbeskrivning eller lyda instruktioner.

Jag skulle vara tveksam även till rätstickning.
Faktiskt.

Å voffor det, då? Tackar som frågar. En falsk
nybörjare (hon tvingades lära sig sticka i skolan)
som min mamma behöver se snabbt resultat, där
varje maska och varv är ett rejält kliv på vägen.

På 80-talet, när "alla" -- inklusive moderskapet
-- stickade, övergav hon fler tröjor än hon hann
påbörja. Och jag fick bli fosterförälder åt
garnerna.

Att harva fram och tillbaka i helpatent eller
något annat sticksätt som inte genast skjuter i
höjden... nä.

Till lilla mamma rekommenderade jag enkel moss-
stickning eller en förskjuten resår -- för att
halsduken inte skulle dra ihop sig för mycket på
bredden. För då skulle det också bli en
besvikelse.

Och jag skulle väl få omhänderta garnet igen.

Vänta nu, mamma -- halsduk i helpatent är en
underbar idé!

--------------- Tips! Tips! Tips! ----------------

Ett av de bättre sätten att uppmuntra någon att
inte bara börja utan att FORTSÄTTA att sticka och
virka är att arrangera ett privat litet stickkafé.
Stäm träff i fikarummet på jobbet eller ute på
lunchen. Så lyckades jag få en fd jobbarkompis att
bli stickoman. Hon ville att jag skulle göra
torgvantar åt henne och det slutade med att hon
ägnade solsemestern åt att sprätta med tårna i
sanden samtidigt som hon stickade en... halsduk.
---------------------------------------------------

Fuga-festen fortsätter

Det är kalas varje vecka! Att packa och skicka
iväg auktionsfynd till glada "vinnare" (köpare som
vunnit budgivningen) är minst lika roligt som att
själv få paket.

Har du ännu inte provat att köpa och sälja på
nätauktion -- gör det.

Och passa på att tanka hem en av de bästa
handböckerna för auktionsköpare och -säljare. Den
heter Make my netauctions sell och är alldeles
gratis, i zippat pdf-format. En och en halv meg,
ungefär.
 
Du hittar den på:
http://pannan.tripod.com/auktion/mynas-masters.zip

Och mina garnfynd hittar du på Tradera, på
snabblänken http://snipurl.com/billigt_garn där
just billigt garn och lite annat mer eller mindre
pysselrelaterat jox klubbas varje onsdag
kväll/natt.

Nu på onsdag, den 24 november, hittar du till
exempel fyra virknålar till utropspriset 4
kr/styck. En 7 mm, en 6 mm, en 5 1/2 mm och en 3
mm i olika längder och av olika fabrikat.

Du kan också fynda en härlig bomullsgarn-härva, så
kallad sportbomull (som ljusvekegarn, bara lite
tunnare) för utropspriset 1 kr. Och inget
reservationspris -- det innebär att om ingen annan
lägger något bud får du den för just en spänn
(plus porto).

Det pistagegröna garnet jag skrev om i förra
utskicket måste också bort. Det är av kanonfin
kvalitet -- även lämpligt till maskinstickning! --
men färgen är inget som passar i Pannans påse.
Utropet för 10 nystan är 10 kr, 1 krona per
nystan.

Det mohairhåriga akryl/polyamidgarnet i klar-
blått och grönt har jag försökt bli av med 
förut, och tänkte skänka det till dagis. Men
små fingrar och festligt ludna garner är ingen
bra kombination. Dagis fick fem nystan äckligt
billig akryl istället, och behöver du ett relativt
tunt, ludet restgarn -- kanske till en sjal?--
har du återigen chansen.

De här auktionerna avslutas alltså den 24
november. Lägg ett bud som passar din budget på
http://snipurl.com/billigt_garn.

Förra veckan försvann de lättstickade, populära
Fuga-garnerna i ett (snudd på) budgivningskrig.
Så till nästnästa onsdag, den 1 december, kommer
jag att lägga ut ännu fler Fuga, troligtvis i
samma nyanser som förr. Alltså mörkblå och blå
raggsocks-look i akryl/viskos. 

Indigo-färgat ullgarn var också en hit. Jag ska
se om jag kan skrämma fram något mer av liknande
kvalitet. Kanske går det, kanske inte.

Du kommer också att kunna fynda en fin, klassisk
sy och sticka-bok för barn (en storsäljare på
secondhand-marknaden) som jag har i dubblett.
Sockreceptet i den är en livräddare när du
inte riktigt vet hur stora fötter mottagarbarnet
har.

Du kan då även hitta en mönsterbok till en
kostym-docka, alltså en tygdocka med vahetere,
periodkläder? Heter det så? Den är i alla fall
på tok för stilig och proper för att platsa i
gosedjurssamlingen.

Men dessa fynd kan du INTE hitta på
http://snipurl.com/billigt_garn. Inte än.

De lägger jag ut först på fredag eller i helgen,
för att göra det lite mer spännande.

Närå. Det beror på att jag försöker bota min
musarm och har begränsat tiden framför datorn till
en halvtimme i stöten. Plus en timme hos naprapaten.

Vad säljer du för pyssligt på nätauktioner?
Mejla och tipsa oss andra!

Och vad gör jag med pengarna jag får in på
garnauktionerna? Köper mer garn, förstås! Förra
veckan fyndade jag 2,6 kilo denimgarn,
shetlandsull, rosa fluff med olikfärgade
"popcorn", blå strukturspunnen akryl och glansig
flamfärgad bomull i djuplila och turkos. Pris: 210
kr, eller cirka 8 kronor per hekto.

Hur är detta möjligt? Ja, jag köpte så klart
inte "garn" utan tröjor och koftor på en räd till
Emmaus, Myrorna och Kupan på Södermalm
i Stockholm.

Nu ska de sprättas och repas upp, härvas och
tvättas. Mängden användbart garn kanske inte blir
mer än totalt 2,4 kilo, men det är fullt
tillräckligt. Mer än tillräckligt.

Och apropå härva och tvätta, det har blivit dags
för det nu, i den lilla tröjslaktarskolan.

Chockerande bildspecial! Tröjan på Tvätterskevägen berättar: "Mitt liv blir aldrig mer detsamma"

Artikeln och bilderna hittar du numera på
billigt-garn.net/repa-upp-atervinn-garn-steg-for-steg.html

Restgarnsidéer: Sticka en tatuering

Ibland räcker garnet inte till en hel tröja, utan
det måste drygas ut på något sätt. Ränder är det
vanligaste. Olikfärgade muddar kommer god tvåa.
Ärmar i en helt annan nyans får ta bronset, men
mitt favorit-garnutdrygartips har ännu inte nått
medaljstatus.

Vad det är? Intarsia-stickning. Alltså när du "fäller
in" ett motiv i tröjan, eventuellt med komplettering
av maskstygn på de småttiga partierna.

Barnen har fått fler motiv-tröjor än jag orkar
hålla räkningen på. Det är dags för mamman att
få en intarsia-tröja!

Vilket motiv? Självklart en tatuering! En sådan
där "tribal tattoo" som fungerar ungefär som en
läderjacka, det vill säga: Vi är alla rädda, men
personer i läder (eller tribal-tatueringar) ser inte
ut att vara det.

Men jag skulle aldrig våga mig på en riktig tatuering.
Min smärttröskel är alldeles för låg. En stickad "tribal"
känns helt rätt. Går det att virka intimsmycken också?

Den här stickade tatueringen gjorde jag på någorlunda
fri hand efter ett original i en tatueringsexempel-fil.
Eftersom jag både är sparsam och Mac-ägare använde jag
sharewareprogrammet Color-Knit.

Tatueringen är 59 maskor bred och 101 varv högt.
Masktätheten är inte så mycket att jiddra om,
eftersom det knappast är ett föreställande motiv.




>> Nu är det slutfluffat för denna gång.
Vi ses igen om två veckor och då hör du
att din nalle vill, måste, rynka mellan
brynen och foten i golvet, ha en strumpa.
Bara en. Eller en tre, fyra stycken. Detta
nyhetsbrev är (c) 2004 Anna Lundevall,
men du får gärna vidarebefordra det
till en vän, så länge du inte snurrar på
innehållet. Okidoki? För fler gratis virk-
och stickbeskrivningar och spartips, se
http://billigt-garn.net.


>> Och du: kom ihåg att mejla dina pysseltips
och -länkar, va?


Tipsa en pysselpolare!