|
[Billigt garn mm]
** 6 oktober 2005
**
Snåltips
och
knåp var 14:e dag (snart, i alla fall!),
för dig som är galen i garn
Börja/sluta
prenumerera? Gå till
http://www.billigt-garn.net/prenumerera.html
Red:
anna.lundevall(at)glocalnet.net
==>
Gillar
du
jobb-igt garn? Då är det ditt!
==> Upprepning i
den hårda skolan, lektion 2: Hack
i skivan, när upprepningen inte repar upp sig
==>
Restgarnsidéer: Ränderna går aldrig ur --
de stannar hemma och spelar nät-roulette
==>
Röj
som en
rockstjärna: Så ger du garnkorgen
korgen
==>
Smussla
mindre, pyssla mer!
==>
Gen-ialt
mönster: Sticka nobelt till festen
10 december
==>
Virka för
allt vad tygen håller
==>
Mössor
som ger musarm (grymt och GRATIS!)
==>
Sju själ
(sic) att värma axlarna
==>
Älskade,
hatade garn
==>
Nästa
gång: Skarva en scarf på fem sekunder
Gillar du jobb-igt garn?
Då är det ditt!
|
Garnplågeriet
är äntligen över! Snart i alla fall.
Om du kan adoptera några nystan är du
räddningen.
De senaste veckorna har jag varit sjuk av oro,
och...
Bokstavligt, tyvärr. Inte för att jag
försöker
kvala in till tävlingen Månadens martyr eller
något, men om jag inte hade stickat och virkat
varje sömnlös natt skulle jag ha börjat
tugga på
bordsben, burit hattar av frysfolie och skålat med
tegelväggar.
Gissar jag. Jag är visserligen garngalen, men jag
är inte så tokig att jag lägger stickorna
på
hyllan
för att testa.
Hur som helst, om jag tidigare varit sjuk av oro
fastnade jag verkligen i en malström av missmod när
jag en dag hittade en garnleverans utanför
ytterdörren.
Nej, nej, jag svär: Jag har inte sjungit "hej
tomtegubbar" med en enda vägg.
Alltså, jag såg en kartong full med garn
framför
dörren och blev supersänkt. Och det ska firas med
nystregn!
Nej, jag svär så det osar:
Förståndet är i
behåll, och kartongen innehåller inte Falkgarns
Tanja eller något annat hatgarn du har tänkt
på
(mer om dem senare).
Lådan är rena fiberfesten, ett virrvarr i
färger
jag älskar, en storm av stumpar jag betalat för,
återvunnit, rotat fram i reakorgar och lagt på
hög
för att frossa i. Massor! Kassar! Pussar! är allt
du vill överösa varje liten garnboll med när
ingen
tittar.
Wellpappkartongen är knökad med stick- och
virkfibrer jag tänkt på och längtat efter i
över
ett år.
Och nu vill jag inte längre ha det.
Det är garn som hållits som gisslan hos min
blivande före detta arbetsgivare och som drabbats
av Stockholmssyndromet. Du vet, när fångarna knyter
an till gisslantagarna.
Nej, garnet har inget med mitt jobb att göra.
Annat än att varje gång det blev lite
övervärldsligt stressigt köpte jag nytt --
eller
gammalt -- garn som jag smusslade in i skåpet, i
hopp om att kunna dra en repa med virknålen över
lunchen. Åh, vad jag dyrkade mina insmugglade
nystan! Vad som än hände tänkte jag: "Jag
har i
alla fall ett skåp fullt med garn som viftar på
svansarna så fort de ser mig!"
Till sist bågnade skåpdörren.
Tips: Det är inte ett gott tecken.
För sedan bågnade jag.
Och när företagsläkaren slutligen sa att det
var
hög tid för en närkontakt av den
byxångestskapande
sorten för att klippa banden... Ja, då
bölade och
velade jag, dag efter dag. Ryckte upp mig. Tog tre
djupa andetag och...
...två koppar espresso, en påse Polly, en timmes
frans-meditation framför senaste ponchon och
avrundade med Lucky Strike-snus innan jag hade
tillräckligt med mod för att skicka iväg ett
tvåradersmejl till den blivande ex-bossen om att
dyrka upp skåpet med mina hemliga älskade och dumpa
innehållet i lämpligt kärl.
Tre veckor tog det. När flyttlådan väl stod
framför
dörren behövde jag inte ens öppna den
för att
förstå
att jag aldrig, aldrig, aldrig skulle kunna göra
något med dessa nystan och härvor.
Du kan säkert göra något urläckert
av dem, men inte
jag.
Garnet luktar som min förra arbetsplats. Det har
lierat sig med mina plågoandar via odörer av
kebabluncher, gammalt koffein och ännu unknare
idéer.
Jag vet -- jag inbillar mig. Det har jag i alla
fall testat: vädring, tvätt,
lavendelpåse-voodoo.
Stanken sitter i skallen. Mina näshår rullar ihop
sig i fosterställning och skriker.
Fy! Dubbelt fy med extra stark texmex-krydda!
Så, go´a garnvän, jag vill ge garnet till
dig. Jag
vill att du ger det den kärlek och omtanke det
saknat under så lång tid.
Kort sagt: Jag lottar ut tossigt mycket jobb-igt
garn, i det här utskicket av [Billigt garn mm].
Första garnvinsten är två stycken nystan med
tillplattad, vinröd akryl (som jag hade tänkt att
virka en skejtarluva av, bland annat).
Andra vinnarpåsen innehåller också
två nystan
vinröd akryl, men en tjock variant (som jag hade
tänkt att sticka en huv-halsduk av, bland annat).
Tredje påsen bjuder upp till Tango, två nystan av
Garntjänsts bomull/akryl-blandning i den nyare
mattsvarta sorten (som jag inte alls hade en tanke
bakom; jag är bara besatt av svart).
I den fjärde... Nä. Det är en hemlis. En
blå
hemlis.
Och tävlingen heter... Månadens mask-martyr.
Just det. Jag har gnällt färdigt -- nu är
det din
tur. Vilket
garn/stick/virkbekymmer
ältar du just
nu?
Vilket
är ditt största mask-problem precis den
här
stunden? Är det...
Tidsnöd? Platsbrist? Oförstående omgivning?
Ett
särskilt mönster? En teknik som får
hjärnsynapserna
att knastra av förtvivlan? Ett garn du äcklas av?
Att alla läckra gratisbeskrivningar är på
japanska,
engelska, tyska, franska och vad de nu talar i de
där nationerna som bara exporterar frimärken och
domännamn? Axelvärk? Garn som är
så
bångstyriga att
de behöver Nannyjouren?
Kom igen! Tänk att det finns en Oprah Winfrey som
bara ägnar sig åt själen och maskornas
mysterier.
Vad skulle du gråta ut om medan Tom Cruise tröstade
dig och sa att han varit i samma sits?
Månadens mask-martyr pågår fram till den
19
oktober.
Mitt största bekymmer nu, när du är
lösningen
på
vad jag ska göra av det jobb-iga garnet, är...
8 mm-stickor. Eller närmare bestämt att jag inte
kan sticka en "kutu" (ett poncho-alternativ-plagg
som är som en tunna med slängkappa) på 8
mm-stickor
i mer än 10 minutersruscher utan att få
svår
musarm.
Ja, jag använder rundsticka. Ja, jag tar pauser
och gör sådan där kontorsgympa och
stretchar och
går till naprapat och har på mig en
själavärmare
över axlarna. Nej, jag använder inte ens mus.
Ja, jag växlar över till mindre värkande
projekt när
det börjar hugga.
Nej, jag ger inte upp. Jag är gnällig, inte tokig.
Upprepning i den
hårda skolan, lektion 2: Hack
i skivan, när upprepningen inte repar upp sig
|
Ålrajt, garnnörd, du vet nu att du får ut
betydligt
mindre tröja än du började med när
du slaktar
något
du hittat på en loppis. Eller i din egen garderob
eller tv-garnkorg.
Men vad gör du när upprepningen inte repar upp sig?
Fortsättningen kan du läsa på:
billigt-garn.net/repa-upp-atervinn-fastnar-garn.html
Restgarnsidéer:
Ränderna går aldrig ur --
de stannar hemma och spelar nät-roulette
|
Det
här
slår både fickpingis och nätpoker:
spela rand-roulette och få sprillans nya,
knasiga idéer om hur du ska spöa skiten
ur din restgarnssamling. Slå den blå och gul
och grön och svart, till fräna halsdukar,
tröjor, halsdukar, grytlappar, snoppvärmare,
luvor, hårband och vad rejält restrandigt
som helst.
Du väljer bara vilka färger ur din trassel-
hög du vill ha -- på ett ungefär, nyanserna
stämmer inte riktigt med din garngrotta --
vilka höjder/bredder du kan tänka dig blanda,
och ut pluttar ett förslag värt att tänka
på.
Annars blippar du iväg ett nytt.
Det går betydligt snabbare än den traditionella
metoden att designa ränder, det vill säga att
blunda och chansa.
Skojar bara. Att sno stumpar kring en kartongbit,
menar jag förstås. Både traditionellt och
trist.
Nä, Kissmyshadows lilla verktyg är
klämmigare,
och till skillnad från nätpoker (fickpingis
har jag på grund av genus-orättvisor ingen personlig
erfarenhet av) ger det vinst varje gång.
Jag har lyckats förlåta och välkomna
åter en av
mina trassliga ullgarnspåsar när jag fick
se det här:
Mums! Den du, som ett par mamelucker! (Till kortkort.)
Och det lilla randverktyget hittar du på
http://www.kissyourshadow.com/stripe_maker.php
Röj som en
rockstjärna: Så ger du garnkorgen
korgen
|
Om ditt kvalförslag till Månadens mask-martyr
är
en kombination av platsbrist/oförstående omgivning
kanske
du, precis som jag, behöver en extrem garnkorgs-
makeover.
Nänä, oroa dig inte -- du behöver inte
slänga
något
garn. Inte nu.
Detta har hänt: En dag -- en helt ordinär,
vardaglig vardag, eller snarare en sjusärdeles bra
dag med fem nya garnprojektsskisser på
vardagsrumsbordet -- vänder sig Husbandet om och
tjoar:
"Garn! Garn! Det är garn överallt!"
Jag tappade förstås hakan. Och jag har inte hittat
den än.
"Garn!" är min replik, inte makens.
"Det är garn överallt!" är mitt
nedkylningsmantra,
precis som vissa räknar till tio eller
föreställer
sig en rogivande skogsglänta eller att de sprätter
med tårna på stranden.
Garn! Garn! Garn omfamnar, smeker, ger näring.
Inget annat kan lindra så fullständigt som tanken
på garn.
När det gäller mig. Inte maken. På det
området
är
han ute och cyklar.
Inget lugnar honom som en tio, tjugo mil på
mountainbike.
Så varför hojtade han "garn"? Och vart hade min
haka tagit vägen?
"Garn! Garn här, garn där! Överallt: garn!"
Vi har varit gifta i över elva år, och
ändå tog
det
mig säkert... flera minuter att förstå att
när han
sa "Det är garn överallt!" menade han inte "Jag har
dött och kommit till himmelriket!"
Han lät istället som om han skrek om en medeltids-
demon som bara kunde bekämpas med vitlök, silver-
kulor och kryptonit.
Han var grinig. Varför då? Vad hade de stackars
små
oskyldiga garnen gjort honom?
Och då såg jag. Inte min borttappade haka, utan min
tv-garnkorg.
Gu', vad äckligt! Bläääk,
blä och trippel-urk!
Din väg genom livet är unik, men får jag
vara så
fräck att anta att även du har någon form
av tv-
garnkorg?
Inte nödvändigtvis vid tv:n, inte
nödvändigtvis en
korg, men något slags kärl, skrymsle eller
hörn där
du har dina större pågående projekt, de
som är
alldeles för feta för att ha i fickan eller
väskan?
Förra året köpte jag just en korg, en
dötjusig,
vuxen sak i rotting (45 spänn på Stadsmissionen i
Gröndal), som passade perfekt i facket under
vardagsrumsbordet. Den hade plats för alla stickor,
virknålar, nystmaskinen, måttband och en tre, fyra
större projekt i olika grad av fart och färdighet.
Den var byst med nystan, på ett diskret sätt.
Jag kände mig som en spindel i ett välspunnet
nät.
Men nu... Nu var det som att jag var den som skulle
ätas istället för tvärtom.
Min tv-garnsamling hade muterat, svällt, pulserat
och spridit garnmetastaser över hela
vardagsrumsbordet, ja, under, över, kring... Hela
vardagsrummet tycktes ha blivit en garnkorg, och
hur härligt det än låter är det
lite läbbigt
att
inte kunna spela Yatzee och se på Idol utan att
fastna i en kokong av shetlandsull.
Vår lägenhet är funkis men liten, och fick
det
fortsätta skulle jag snart vara tvungen att hugga
fram familjen med en machete.
Så. Dags för en garnkorgs-makeover.
Sådant är jobbigt. Krävande. Det
är
fullständigt
naturligt att bli känslomässigt bunden till sitt
garn.
Tricket är att tänka som en rockstjärna. Du
vet,
sådana du läser om i kvällstidningarna, de
där som
kastar ut tv:n från hotellrum, kackar i svitsängen
och demolerar allt som går att slita loss från
väggarna.
Varför gör de på detta viset? Ja,
förutom att de
har floder av illegala substanser i sitt blodomlopp
beror det förmodligen på att de inte är
hemma hos
sig själva. Ingen kackar i eget bo.
Så, om din tv-garnkorg har tappat kontrollen börjar
du med att se på den med kylig (inte
påtänd) blick.
Tänk: "Det här är inte mitt trassel."
Tänk: "Vad
som än händer får någon annan
reda upp det."
Tro mig, det fungerar. Det, och ett par koppar
starkt kaffe.
Du ska om några sekunder få reda på exakt
hur du
rockstjärneröjer ditt eget garnskrymsle, men
först
ska du få se -- starkt censurerade -- bilder på hur
situationen såg ut före och efter.
"Före" var egentligen mer katastrofal än så
här.
Golvet var täckt med hel- och halvfärdiga prylar,
garn i olika reinkarnationsfaser och lösa
reststumpar. Och vill du få en mer ärlig bild av
hur eländigt det var får du gå till mina
auktioner
på Tradera,
på http://snipurl.com/billigt_garn,
där
det mesta av överflödet bjuds ut för 1
spänn+porto.
Före:
Efter:
Okej. Du behöver:
* ditt garnkatastrofområde.
* en spritpenna, en sådan där som kan skriva
på
plast utan att klegga av sig.
* en rulle billiga soppåsar, helst av den
transparenta sorten.
Och viktigast av allt:
* en belöning.
Min belöning var tillåtelse att starta med de fem
nya projekten jag hade skissat upp. Vad som helst
som ger dig en riktig kick är bra. Utom illegala
substanser. Det är aldrig bra, inte ens för rock-
stjärnor.
1. Rulla ut soppåsarna och börja märka
soppåsarna
(du kan behöva flera påsar med samma
märkning):
A. "Inte mitt bekymmer"
B. "Släng". (Ta det lugnt, det är inte
säkert att
du behöver den.)
C. "Återvinn".
D. "Ge bort".
E. "Sälj".
F. "Fixa".
G. "Inte här".
H. "Rock’n’roll!”
2. Ta på dig din dimmiga rockstjärneblick och
gå
igenom nystan för nystan, tråd för
tråd, projekt
för projekt.
* Ställ dig frågan: Är det här ens
mitt?
I min garnkorg fanns dotterns garn, sådant hon
använder för att fingervirka ormar och klistra
kollage av. Det hamnade i påsen "Inte mitt
bekymmer".
* Nästa fråga är jobbig: Behöver
jag det här?
Vill
jag jobba med det just nu? Är det ett projekt jag
vill avsluta?
Om du svarar nej, fråga dig då om någon
annan kan
behöva det. "Ge bort" eller "Sälj". Kan du repa upp
det? "Återvinn". Annars: "Släng".
Känns det tungt? Ingen fara, du får strax din
belöning.
Att sälja garnet på Tradera eller
liknande
är ett
utmärkt sätt att sluta vela med ett garn du
inte längre är så där sprillans
nyförälskad i.
Om du gör som jag och sätter utropet 1 spänn
på rubbet behöver du inte tänka
på vad du ska
sätta för pris heller -- det bestämmer
garnets
adoptivföräldrar.
Att ge bort det är ännu bättre, och ger bra
karma. Som Pia tipsar om:
"Jag sparar
på nästan allt,
det jag inte kan
använda ger jag vidare till
ett fritids
där jag bor. Det är
väldigt uppskattat."
Förutom fritids/mellanstadie-verksamhet
är dagis,
kyrkans barnverksamhet och parklekar med öppna
förskolor bra slussar för alla dina
överblivna
pysselstumpar. Barn förtjänar garn!
* Ärligt, nu: Tänker du
avsluta/påbörja det
här
projektet, men kanske inte just nu? Kanske senare,
när det blir bättre tider och längre
kvällar?
I sådana fall, lägg det i påsen "Fixa".
* Har du massor av restgarn, färdiga projekt och
annat som du vill ha kvar och behöver, men som inte
är "aktiva" just nu? Lägg det i påsen "Inte
här".
Förvara på ett annat ställe, och
låt din tv-
garnkorg vara en fredad zon för dåligt samvete.
* Är det här ett projekt (ett halvfärdigt
projekt,
ett nytt nystan som ska bli provlapp, en skiss,
stickor, virknålar och annat du använder) som du
vill ha nära till hands eftersom det fyller dig med
sådan jublande entusiasm att du vill sluta röja och
sätta igång med detsamma? Lägg det i
påsen
"Rock’n’roll!”
3. Påsen "Rock’n’roll!”
är stommen för din nya
tv-garnkorg. Kanske upptäcker du precis som jag att
din gamla tv-garnkorg inte längre håller
måttet.
Fira med att tjacka en ny (min tidskriftskorg
kostade 49.95 på Oskarssons lågprislager, men
Åhléns har liknande för en hundring).
4. De övriga påsarna går du iväg
med. "Inte mitt
bekymmer" lämnar du till dess rättmätiga
ägare. "Ge
bort" tar du med till dagis/kyrkan/någon
loppisbutik. "Sälj" lägger du ut på Tradera.
"Återvinn" stoppar du in i din (blivande)
slakthörna. "Släng" går till soporna.
"Fixa" lägger
du undan OCH skriver upp på din att göra-lista.
"Inte här" stuvar du undan på något annat
ställe.
"Rock'n'roll" lägger du tillbaka i tv-garnkorgen.
5. Njut av din belöning. Och din nya tv-garnkorg.
Och om du är det minsta garngalen, får du en
sådan
kick av röjningen att din nya tv-garnkorg efter
femton fräscha, upplyftande minuter ser ut så
här:
Så vadå? 15 minuter i rampljuset är en
bedrift för
en rockstjärna.
---------------------------------------------------
Hittade du något som var säljbart på Tradera?
Några
nystan som var i desperat behov av ett nytt och mer
förstående hem?
Mejla och tipsa om dina nätauktioner!
Och om -- men bara om -- du lyckas få plats för nya
garntrådar i din tv-garnkorg har jag massor av
vardagsrumsutrens på http://snipurl.com/billigt_garn.
Ja, det kommer ännu fler garner, tyvärr. Finfina
grejsingar, verkligen. Men jag behöver det grön-
flammiga, en-trådiga ullgarnet, den mucho macho
militärgröna shetlandsullen, den limegröna
ull/
akrylen, den petrolblå superwashen, de tre vita
ullsorterna, den tjocka, rosa ullen, den vackra
ljus/mörklila lammullen och...
Det är fortfarande lite svårt att erkänna --
rockstjärneblick, Anna, rockstjärneblick! --
så jag
säger inget mer. Titta på nätterna mot
onsdagarna
på
http://snipurl.com/billigt_garn.
Ligger det inte ute redan dyker det snart upp.
Och du kan gissa vad jag använder pengarna och
utrymmet till.
Japp. Mer garn! Jag behöver virka en ny haka.
| Smussla mindre, pyssla mer |
Den
som vill sticka
ute måste vara beredd på att
sticka ut, men ibland blir det bara för pinsamt.
När jag halade fram min lite för stora tåg-
stickning på bussen strax efter rusningstid -- ja,
jag var alltså på väg till tåget
-- drog jag
även
fram fem tamponger, en snusdosa, en karta piller,
sju skrynkliga kvitton och en kletig grunka i
hopkramat kexchokladpapper.
Pinsamt? Visst. Framför allt för att jag tvingades
kräla runt bland de allt annat än hjälpsamma
medpassagerarnas ben och blickar och plocka upp
allt småskrot. Jag fick inte ens möjlighet att
sticka!
--------------- Tips! Tips! Tips! -----------------
Rundstickor regerar vid stickning på allmänna
färdmedel.
Inte bara för att du slipper tappa stickorna på
golvet, eller att du visar hänsyn genom att inte
peta pendelgrannen i sidan med en
jumpersticksplupp.
Utan även för att du snabbt kan trä hela
stickningen över armen eller halsen när en
"olycka" sker och du snabbt behöver händerna fria.
---------------------------------------------------
För att förhindra sådana pinsamheter kan du
tillverka smusselkärl.
I mitt fall var den högsta prioriteten en
tampongtuta, men för dig kanske det är en
pillerplupp, ciggpaketspåse, kondomklämma,
nyckelnypa eller vad det nu är för absolut
nödvändigt du släpar runt i din
väska,
attachékasse
eller frisörslunga.
Tekniken är densamma för vilket smussel som helst:
* Det du vill gömma gör du fullt synligt,
för det
tar bort uppmärksamheten. Hej, det fungerar i varje
amerikansk tv-serie!
Du ska alltså göra en skrikig, iögonfallande
behållare -- då hittar du också
själv dina
hemligheter lättare.
Och är du en sådan som alltid glömmer din
mobil
eller dina nycklar är det här ett utmärkt
tillfälle
att göra strumpor till dem.
-> För att gömma -- och hitta -- mina tamponger
beslutade jag att göra en riktigt röd, riktigt
luden grotta.
* Lägg upp ditt smussel på ett ark rutat papper och
skissa av formerna i tre dimensioner -- du vill ha
både höjd, bredd och djup om det är
något
knöligt
och bulkigt.
* Du
har nu ett
diagram över kärlet du ska skapa.
Välj om du ska sticka, virka, sy eller klegga ihop
det i papier maché, och om du ska snitsa till med
en extra designdetalj.
-> Virkning kände jag för, för
då behövde
jag inte
göra något masktäthetsprov och
räkna, utan bara
lägga virkningen på skissen. Jag bestämde
också
att
tampongtutan skulle ha en liten öppning för att
mata in och ut tampongerna -- som en sådan där cool
patron-grejsing amerikanska tv-deckare tittar på
strax innan de ska möta skurken som barrikaderat
sig med gisslan på hotellrummet.
*
Under
tillverkningen jämför du med din skiss och
de verkliga smusselföremålen för att se om
du
behöver göra några justeringar.
-> Det röda Cirrus-garnet var mer elastiskt än
jag
trodde, så jag minskade dimensionerna för att tutan
skulle krama åt tampongerna.
*
Prova
behållaren i verkligheten.
->
Nästa
gång jag halade fram min alltför stora
tågstickning ur väskan ploppade
förstås
tampongtutan ut. Pinsamt? Nix, ingen tittade, och
det tog bara en halv sekund att plocka upp den, så
jag hann sticka.
Vad har du pysslat för smusselkärl? Mejla och
berätta!
Och
du, om du
råkar ha tamponger över kan du göra
en övertjusig juldekoration, nämligen tampong-
ängeln!
http://web.dbtech.net/~suncastl/angel.htm
Behöver
du
smussla undan blöta tygblöjor? För
barn, alltså, inte "tantblöjor" som min son kallar
bindor. Spana då in den här fina ullpåsen
med
broderier:
Gen-ialt mönster:
sticka nobelt till festen
10 december
|
Äntligen!
O,
vad jag gillar den
här tiden på året!
Är
det inte
märkligt att alla mössor, vantar,
halsdukar och tjocktröjor halas fram precis
när alla nobelpristagare ropas ut?
Nåja,
för
att hylla alla nobla skallar,
varför inte dra fram flätstickorna och
vrida fram en DNA-halsduk? Jajamensan, det här
är nördstickning när den är som
nördigast.
http://www.twosheep.com/helix/
Virka för allt vad
tygen håller
|
Lyckliga
Nonne
har goda grannar -- jo, det har jag
med, men inte på pysselplanet:
"Klipp trasor av
gamla lakan eller andra
tyger.
Virka en rund, häftig
badrumsmatta med
virknål 10. Själv har
jag ingen 10:a, men har
fått låna en 7:a av en
snäll granne, så snart
kanske
även min matta blir
ett faktum..."
Många mattor har passerat mina valkiga fingrar -- och
några har jag faktiskt auktionerat bort på en annan
sajt än den jag litar på nu (Tradera).
Det är så underbart att tillverka något av
noll
materialkostnad (gamla trasor) och sedan få en
timlön på... eh, 27 spänn. Okej, mindre
underbart.
Men god karma, och avdragsgillt i det allmänna
välbefinnandet.
Hur som helst, för dig som liksom Nonne vill virka
(eller sticka) av gammal lump har jag några
schyrrebyrre gott-och-blandat-råd:
* Ju större virknål (eller stickor) desto
bättre.
* Rivet är rustikt, men klippt är snyggare. Att
klippa remsor kan kännas träligt, men på
flerfärgade tyger är det smakligare utan
trådändar
som fnasar. Det ser bara dammigt och urkigt ut.
* Snedremsor! Ja, vill du verkligen lägga ned lite
tid och omsorg på förarbetet ska du klippa
snedremsor, och sy ihop skarvarna och dessutom
använda en sådan där liten metallmanick som
kallas
snedslåare (som viker in kanterna åt dig).
Snedremsor är elastiska, till skillnad från remsor
rivna/klippta på trådraken. Det ger också
ett
bättre och mindre bubbligt resultat om du virkar
runda mattor.
-------------- Tips! Tips! Tips! -----------------
Om du har löjligt mycket snedremsor i dina gömmor
finns det en hel del fräckt och oväntat pyssel du
kan göra. Varför inte limma ihop en stad, eller
snurra ihop en tomte? Nej, jag skojar inte.
Titta här:
http://www.wrights.com/class/btv/class_btv.htm
---------------------------------------------------
* T-shirtar blir fantastiska remsor -- elastiska,
mjuka, korvar ihop sig till runda trådar.
Och du, nästan varenda kotte du känner har gamla t-
shirts de skulle älska att bli av med. Fråga kottarna
du känner, för du behöver fler än
du tror. En (1)
t-shirt blir knappt en grytlapp, om den inte är i
storlek XL. Fråga *särskilt* XL-kottarna.
Det lönar sig INTE att köpa begagnade t-shirts.
* Det absolut pysselvänligaste tyget, både
för
stickning och virkning av remsor, är fleece.
Japp, det är gör-det-själv-pälsgarn
när det
är som
ludnast. Om du har en stor stuvbit eller en gammal
pläd över klipper du underbart
småhåriga och
elastiska
remsor av det, och det går att göra dem så
tunna
att även mer normala storlekar på stickorna och
virknålarna passar.
Tyvärr är det ingen bra idé att
göra just
badrumsmattor av fleeceremsor, där vill du ha något
som suger upp vätan.
* Halkskydd är ett måste till handgjorda mattor, i
vilket material du än gjort dem, om du inte vill
att dina goda grannar ska glida och slå i
bakhuvudet när de kommer på oväntat
besök för
att
få tillbaka sin utlånade virknål.
Halkskydd finns att köpa i lösa "ark" i
möbel/mattaffärer/varuhus/en del
färghandlare.
* Det är så vansinnigt skoj -- men lite tungt --
att virka och sticka av remsor att du lätt
överanstränger dig och felbelastar armar, axlar och
händer.
Jag skojar inte; fråga min naprapat.
Hitta på en ramsa för dina remsor, så att
du till
exempel tar en axelpaus vartannat varv.
* Om du inte vill riva/klippa själv finns det
mattremsor att köpa i vävbutiker -- och hur mycket
som helst i tidningarnas radannonser (det tycks som
att vävning är en hobby som många ger upp;
av samma
anledning är också motionsredskap något du
alltid
hittar billigt begagnat). I vävbutiker finns också
väldigt mattvirkvänliga stränggarn...
... och ytterligare en god anledning att gå till
(i verkligheten eller på nätet) en vävbutik
har Ann:
"Det blev snygga virkade
väskor av
överblivet
varpgarn."
Mössor som ger
musarm (grymt och GRATIS!)
|
Fy, vad jag har blippat i programmet Wild things,
som är alldeles gratis, alldeles pc-anpassat (sorry,
MacLovers).
Fy, vad jag är lycklig! Att jag inte skäms,
när det
finns människor som inte har mat för dagen. Vem
tror jag att jag är som designar mössor,
väskor,
caper, tofflor, förkläden och ponchos när
personer
svälter?!
Okej, det går inte att käka
pappersmönstrena som
Wild things spottar ut, men det blir finfina
presenter till dig själv och dina vänner som liksom
du "har allt", inklusive ett överfyllt kylskåp.
"Wild things" är ett designprogram som ritar ut
mönster som du kan sy efter -- eller använda som
diagram till din stickning/virkning -- och använda
som broderimall.
Det är rent beroendeframkallade -- fråga min naprapat
och tipsa en rockstjärna -- och du kommer att få
så många idéer att du glömmer
att käka
lunch.
Sa jag att det var gratis? Det är också anpassat
för både tum och centimeter, så du slipper
mini-
räknaren.
Gå till:
http://www.wildginger.com/
Och förresten: Det är fortfarande gratis!
Sju själ (sic) att
värma axlarna
|
Själavärmare stammar från en tid
då folk inte
slet framför datorer (och före naprapater och
rockstjärnor). Men de är så mycket smartare,
mer praktiska och va-va-voom-snyggare nu.
Det lyfter nästan alla outfits du har i
garderoben, och är så bra mot musarm (även
på
krogen, som blivit attans dragig nu när rökarna
måste
springa ut med sina ciggpaketspåsar som de
låtsas är tampongtutor).
Här är listan över de sju
själavärmare som
finns på min att-göra-lista just nu -- och efter-
som de finns på min agenda betyder det också
att de är lätta att anpassa till ditt garn,
din masktäthet, dina bisarra infall:
1. Millan tipsar om Knitty, som alltid får det
allt klia i hennes fingrar.
Lacey är en modell som du gör hur lätt eller
komplicerad som helst, och du kan använda skissen
även för en virkad själavärmare:
http://www.knitty.com/ISSUEfall05/PATTlacey.html
2. Cleaves är egentligen bara ärmar med en
halsremsa, men du kan ha den över nacken, lite
så där (och brittiska Sandra körde en
liknande
modell förra vintern, så det är fashionista
upphöjt till tre):
http://knitty.com/ISSUEspring05/PATTcleaves.html
3. Shimmer är min favvis:
http://www.knitty.com/ISSUEwinter03/PATTshimmer.html
4. ... och det är också den här virkade,
enkla
www.craftyarncouncil.com/projects/mar99_crochet.html
5. Vill du ha en liten kofta snarare än en
axelvärmare är den här knytisen mums:
http://garnstudio.com/
6. ... och den här är mer traditionell:
http://garnstudio.com/
7. Men den roligaste jag vet är den så
kallade "wrap artist" från Lion Brand. Den
är gjort som en absurd jättemössa med
hål för
kaninöron, och sedan ärmar till det. Och nu
när jag fått ett så härligt
hårigt
öglegarn
från Kristallklara (tack, tack, underbara du!)
kommer jag att ha minst tre stycken i garderoben.
freeknittingpatterns.lionbrand.com/patterns/kbcl-shrug.html
Du kan också göra den utan ärmar och
knytsjal,
och fästa den med en brosch eller en punkig
jättesäkerhetsnål.
Du hittar fler själavärmare och boleros på:
http://www.lionbrand.com/boleroIndex.html
Är ni för underbara garnälskare, eller
vadå!
Bara två personer erkände att det fanns garn
de också hatade, och båda får garn!
Kom igen nu, avslöja vilka garn du inte älskar
över allt annat -- du kan vinna i Månadens mask-
martyr-tävling.
Ingela, http://ingelas.blogspot.com,
har ett
varningens ord för dig som handlar garn i sådana
där, vahetere, garnaffärer:
"Jag gick i våras
till en lokal
garnaffär på
jakt efter ett
grönt ostickigt garn
till en
poncho till min
5-åriga dotter.
Jag som nästan
aldrig
köper garn till ordinarie
pris tänkte
lyxa till det och
göra just det,
men ack vad
jag bedrog mig.
Ägarinnan
rekommenderade Korall av
Marks&Kattens.
Det kändes
mjukt och fluffigt och
jag köpte
5 nystan.
När jag sen
skulle börja
sticka visade garnet
sin rätta
karaktär. Det luddar
och efter några
varv
rätstickning såg det jag
stickat ut som
om det var en
rätstickad gammal
sliten luddig
disktrasa.
Nåväl, jag stickade klart den
och tror ni
dottern har
använt den? En
gång! Så stor
varningssignal
för Korall
från Marks&Kattens."
Åh, åh! Måste bara få flika in
att Dream
från Marks&
Kattens -- det enda ordinarieprisgarn jag köpt på
eh... fem år, också suger fett. Noppar stort,
snarare.
Det "kakar" sig, som klumpande mascara, bara du
tittar på det. Eftersom tröjan jag stickade i det
ändå är rätt snygg (på
avstånd), och
eftersom det
kostade hela min dåvarande klädbudget (inte garn-
budget; se i arkivet
hur du får mer
stålar för
garn genom att tvätta pengarna) envisas jag med
att rykta innan jag bär den. Usch.
Inger har två hatobjekt:
"De värsta garner jag
vet är
(förutom hårda
ullgarner som skaver
hål på
fingrarna)
effektgarner,
jättetunn tråd
med jättetjocka
'pluppar'. Jag har
aldrig kommit
på hur man
ska använda
dom (förutom till
jättetjocka
stickor, men
då försvinner
effekten, tycker jag)."
Åh, åh! Måste bara flika in att jag...
inte hatar,
men ogillar starkt, *tunna* bandgarn. En del
bandgarn i 100 procent plast måste nämligen stickas
med plaststickor -- en del effektgarner också,
de måste liksom "fastna" på stickorna för
att
det ska bli bra -- och det finns inga rundstickor
med plastspröt i små storlekar. Jag vägrar
att
använda jumperstickor.
>>
Dags vika
linningen dubbel och kantsticka den
hela vägen runt. Nu när jag är på
benen igen har
jag ringat in den 20 oktober till nästa utskick,
då det bland annat blir strumpor av stumpar,
hård slöjd utan stickor i fingrarna, och
framför
allt: Skarva en scarf på fem sekunder!
Detta
nyhetsbrev
är
(c) 2005 Anna Lundevall,
och du får så gärna vidarebefordra det
till
en pysselpolare. För fler gratis virk- och
stickbeskrivningar och spartips, se
http://www.billigt-garn.net.
>>
Och du: kom
ihåg att bomba mig med dina
pysseltips och -länkar, va?
|