==> Sjuk i tyg: Pyssel för ompyssel

Jag är färdig! Jihoo! Jihoo! Den senaste uppifrån-
och-ned-raglan har banne mig lämnat Pannans
stickor.

------------ Tips! Tips! Tips! ------------------

Vill du gå och sticka eller virka samtidigt? Är
ditt projekt för stort för att hänga fritt från
händerna?

Då ska du genast införskaffa Pannans makalösa
pysselpåse, som förvandlar även det mest
voluminösa garnalster till något hanterbart och
mobilt.

Passa på, för denna fantastiska innovation *finns*
i vanliga butiker.

Jajamensan, du kan gå in till närmaste jourlivs
och inkassera pysselkassen, ibland helt gratis.

Det handlar om den vanliga plastpåsen, som med ett
par enkla grepp förvandlas till ett redskap för
stick- och virkfreaks i farten.

Steg 1. Placera ditt projekt i påsen.

Steg 2. Trä ena handtaget över vänster handled.

Steg 3. Trä andra handtaget över höger handled så
att själva påsen hänger mellan armarna.

Steg 4. Fiska fram projektets aktiva del och
pyssla järnet medan du går eller sitter.

När du sedan blir avbruten släpper du helt enkelt
ned projektet i påsen, och du har återigen
händerna -- åtminstone fram till handleden -- fria
för att svara i telefon, plåstra om barn, betala
busschaufförer och öppna dörrar.

Och om du får för många pysselpåsar kan du som
sagt (se arkivet) alltid göra en ny påse av dem.

Den här snajdiga mormorsrute-varianten bellade 27
spänn på Stadsmissionen:




-------------------------------------------------

Nåja. Jag har inte fäst trådarna än. Måste hyra en
schyst rulle och bänka mig framför dvd:n för att
fixa det, men själva stickandet är baske mig
klart.

Och jag är så lycklig över garnet, som alltså
kommer från en upprepad långkofta från... Indiska,
via Stadsmissionen.

Långkoftan var kompakt och dammig, och när jag
repade upp den -- ärmarna, bakstycke och ena
framstycket (det andra framstycket hade sydda och
klippta knapphål, så det var obrukbart annat än
till småsnuttar) -- visade den sig vara stickad av
dubbelt garn, som var alldeles knögligt och
hårigt.

Raglantröjan är stickad i enkelt garn -- jag
separerade trådarna -- och fick en helt annan
struktur. Fluffig. Mjuk. Följsam. Spännande och
bubblig. Sval och varm på samma gång. Ett riktigt
helårsgarn.

Den färdiga tröjan väger bara 260 gram, trots de
rätstickade partierna.



Jag apade efter kragen både i nederkanten, som är
slitsad på samma ställe där kragdelarna möts, och
i ärmmuddarna, som kan vara utfällda som långa
trumpetärmar (med slits), eller vikas upp till
3/4-delsämar.

Och nej, det finns inte en söm någonstans. Utom de
där trådändarna som ska vävas in.

(Är du sugen på garnet -- 43 procent ull, 39
procent akryl, 14 procent polyester, 4 procent
alpacka i auberginelila -- hittar du slumpen på
Tradera, http://snipurl.com/billigt_garn. Hela 280
gram, en hel tröja till, blev över.)

Om du nu har blivit alldeles kliig i fingrarna av
uppifrån-och-nedandet har jag ytterligare ett
boktips till dig.

Jag röstar visserligen på Barbara Walkers Knitting
from the top i de flesta lägen, men eftersom du måste
beställa den från USA (de skickar den via
Tyskland, tror jag) kanske du tycker att det är
för krångligt.

Det finns också ett bra alternativ
på svenska, som du ofta kan hitta i loppisbutiker, och det var faktiskt
i den boken jag först stötte på den här
typen av formelstickning.

Boken heter "Stickskolan: Stickor och
nystan till nytta och fröjd" och är
utgiven av Folket i Bilds förlag 1954.

Jag betalade 2 spänn för mitt exemplar för en
många herrans år sedan, och så här beskrivs
räkneprocessen för "amerikansk jumper":

"Lägg upp för halsen så många maskor, att arbetet
kan träs över huvudet, sticka resårstickning i
önskad längd.

De åtta sömmaskorna -- som återkommer parvis fyra
gånger -- är fasta för alla storlekar. Man
fördelar då först tillgängligt maskantal så, att
ca 1/4 utgör båda ärmarna sammanlagt, därefter
kommer de två fasta sömmaskorna på var sida om
ärmstycket och däremellan på fram- och bakstycket
delas resterande maskor lika."

I Fibbans bok kör de med förkortade (nåja,
förlängda varv) för att göra urringningen fram,
men det går förstås att göra en båtringning också.

Den allra första uppifrån-och-ned-raglan jag
gjorde räknade jag utifrån just den där knäckiga
svenskan i citatet, till en grönmelerad
bomullströja åt min bebispojke.

Tyvärr mätte jag huvudet alldeles fel.

Eller snarare, jag mätte helt rätt, tänkte att
"Det här kan inte stämma", minskade till något som
verkade mindre ballongskalligt och fick en tröja
som bara gick att dra på en nalle.

Jag skänkte både tröjan och nallen till Myrorna
och behöll sonen, och har inte ångrat beslutet
(annat än tillfälligt, då och då) sedan dess.

Att sticka och virka till Barbie är så tacksamt.
Ja, alltså, Barbies matte/mamma/dominatris kanske
inte tackar dig för dina designförsök (mitt
änglatroll gör det definitivt inte -- "Mamma, du
får leka med dina egna Barbiesar"), men modedockan
själv ler åt allt du gör.

Barbie klagar aldrig över att det killar och
sticks.

Barbie ser fantastisk ut även i tröjor av
lådmodell.

När halsen är för trång tappar Barbie inte huvudet
för det... eller jo, det gör hon, men det är bara
att pluppa tillbaka det på plats igen.

Här får du nu Pannans favorit-Barbie-klänning, som
du stickar uppifrån-och-ned med överblivet
strumpgarn tills garnet tar slut, och på två
rundstickor (japp, jag stickar tre på en gång).

Klänningen är en axelbandslös strumpklänning
(mycket passande) med v-ringad rygg, som du
drar på Barbie med fötterna först.

Masktäthet: 34 m x 50 v = 10 cm.

Va, skojar du eller? Nix. Vet du vilka stickor jag
använder för att få så ettriga maskor? 3 mm, rena
monstren.

Lägg upp 16 m i dubbel korsuppläggning, virka 1
varv i resår, 1 am, 1 rm.

Jämna varv: Räta maskor. Sticka 1 m, 1 omslag,
sticka fram till sista maskan, 1 omslag, sista
maskan.

Udda varv: Avigt (inklusive omslagen, som alltså
är ökningar som ser ut som små hål).

Upprepa tills du har 34 m på stickan.

Fördela maskorna på två rundstickor så att du har
17 på vardera rundsticka. Börja sticka runt och
sticka ett slätt varv. Varje varv härifrån stickas
släta i rundstickning.

1. Sticka 4 m, sticka två m tillsammans, sticka
tills det är 6 m kvar på stickan. Sticka två m
tillsammans + 4 m. Samma sak på nästa rundsticka.

2. Sticka slätt.

Upprepa 1 och 2 tills du har 13 m (totalt 26 m) på
vardera rundsticka.

Sticka 5 släta varv, och börja ökningarna för
Barbies generösa höfter.

1. Sticka 4 m, öka 1 m på valfritt sätt, sticka
tills det är 4 m kvar på stickan, öka 1 m + sticka
4 m. Samma sak på nästa rundsticka.

2. Sticka slätt.

Upprepa 1 och två tills du har 23 m (totalt 46 m)
på vardera rundsticka.

Sticka slätt tills garnet eller orken börjar ta
slut. Sticka ett resårvarv, 1 rm, 1 am, och maska
av. Fäst trådarna. Fukta och sträck. Dra på den på
Barbie och hör de hänförda ropen: "Mamma, du får
leka med dina egna Barbiesar".

Behöver du strumpgarn till Barbieklänningar --
eller strumpor -- hittar du lite utrensat på
Tradera just nu, http://snipurl.com/billigt_garn.
Utropet är som vanligt 1 spänn + porto.

Vill du färga eget självrandigt strumpgarn?
Ginabeana har en diskbänksrealistisk kurs:
http://ginabeanaknits.blogspot.com/

Vill du hellre sy till Barbie? Emby Quinns mönster
är så enkla att du undrar varför du krånglat med
något annat. Låt tyget tala istället:
http://embyquinn.tripod.com/dollpats.html