[ Billigt garn mm ]

** 5 april 2007 **

Efter ännu en dust med stressmonstrena har
garnmostern placerat sig framför datorn för att
förmedla ...

... snåla, smarta skapartips, länkar och beskrivningar
[förhoppningsvis!] varannan torsdag, för dig som är
galen i garn
och bara *måste* sticka och virka

Börja/sluta prenumerera? Gå till 
http://www.billigt-garn.net/prenumerera.html

Red: anna.lundevall(at)glocalnet.net


Denna gång...

==> Dr Stress-love eller: Hur jag slutade ängslas och lärde "kossan" älska garnet

==> Smycka dig billigt med sladdgarn

==> Restgarnsidéer: Virka ett får till pengarna du får över

==>
Kär garnlek: Säg "I love you" till din laptop

==> Upprepning i den hårda skolan, lektion nio:
De sälla jaktmarkerna

==> Så här undviker du kris när garnen flyttar hemifrån

==> Nästa gång: Virka mitt hemliga vapen!




Dr Stress-love eller: Hur jag slutade ängslas och lärde "kossan" älska garnet

Jag svävar som på mohair. Mitt tjat om maskor orsakade bara gnissel. Men sedan sa min handläggare något som gav mig tillbaka lusten att skriva garnsagor.

Först sa hon: "Tack vare dig har jag börjat sticka igen".

Och jag hoppade förskräckt till med ett "Verkligen?!"

"Jo", sa hon, "jag köpte en ..."

Ptro! Ptro! Du hänger förstås inte med. Hur ska du kunna göra det när jag inte har skrivit något på månader?

Så här ligger det till: Som några av [ Billigt garn mm ]:s pysselpolare listat ut -- tusen tack för alla mejl! -- har jag och mina asymmetriska stickningar varit lite stressade sedan sist.

En utmattningsdeprimerad med panikångest är "lite stressad" i samma bemärkelse som någon är "lite gravid" eller "lite död".

Jag = kokobello. Hjärtklappning var bara riktnumret.

Och detta på grund av så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering. Så kallad.

Alltså, rehabilitering för en stress-sjuk borde rimligtvis inte innebära *mer* press (även om det ger fler chanser att tagga ned med bisarra virkningar). Och så värst mycket "arbetsliv" berörs inte. Snarare arbetslöshet, eftersom kurserna som ingår är fettfria varianter av jobbsökande.

Jaja, jag stickar mig gärna igenom föreläsningar, även om jag inte har någon nytta av dem. *Särskilt* om jag inte har någon nytta av dem.

Men på en av kurserna fick jag av andra långtidare (-sjukskrivna och/eller -arbetslösa) höra skräckhistorierna om "försäkringskossan".

"Försäkringskossan", sägs det, är en ondskefull, byråkratisk blankett- idisslare. Dess livsuppgift är att förvandla vanliga mugglares myndighetskontakter till rättshaverism. Tydligen är de vanligt förekommande på CSN.

Hur som helst, jag fnissade bort monsterparanoian. Min handläggare var inte sådan. Nej, nej. Hon var engagerad, vältalig, kvick, kunnig och en av få vuxna Stockholmskvinnor som klär i blek 80-talsdenim.

Med henne kunde jag prata maskor och ramie och ull och akrylblandad bomull och begagnatshopping. Jag visade upp märkliga stickade kreationer, graderade Stockholms välgörenhetsbutiker och skröt om fynd och berättade om hur jag skördade garn på torkvinden.

Och sedan sa hon något ... kossigt. Hon föreslog en arbetsträningsplats som "låg i linje med mina intressen".

Du vet hur det är: du råkar nämna -- eller gör inget annat än att prata om -- att du gillar att sticka eller virka, och plötsligt pucklas du på av fördomar.

"Jaha! Stickning, säger du? Ja, min mormor/farbror sjömannen/ensamma fastern med katt/min gravida svägerska/min anarkofeministiska systerdotter/min polare som är snowboardchampion/min syslöjdslärare stickade, så jag antar att du är en person som [fyll i valfri dumhet]."

Jösses. Till och med min hjärtklappning fick hjärtklappning.

Jag hade verkligen försökt att förmedla min garnentusiasm. Upplevelsen. Upphetsningen. Utforskningen. Och så föreslår handläggaren att jag ska pröva på att ... jobba i affär.

Alltså, all heder åt dig som sitter i kassan och rättar till galgar och ler åt kunder från 8 till 16 och 17 till 23 och till och med på julafton. Jag applåderar dig och jublar.

Jag är en vänlig kund. Inte kundvänlig.

En vecka på högstadiet pryade jag i klädbutik. I en timme eller två var jag “service minded”. Resten av tiden gömde jag mig på lagret för att inte bli som Linda Blair i Exorcisten. En snorkig shoppare till och jag hade gjort en 360 med skallen och spytt mintgrönt slajm över axelvaddar, midjejackor och pösbyxor.

Att "jobba i affär" står alltså väldigt långt ned på min personliga önskelista, strax under "genomgå kvinnlig omskärelse".

Åh! Hur kunde ett litet småsnack om garn ... max ett par timmar, sammanlagt ... leda till ett sådant missförstånd?

Jag mumlade. Jag teg. Jag avstyrde allt snack om arbetsträning med ytterligare en kurs. En riktigt bra en; jag hann knappt virka klart nätkassen (mitt hemliga vapen, mer om den i nästa utskick).

På uppföljningen sa min handläggare:

"Tack vare dig har jag börjat sticka igen".

Och jag hoppade förskräckt till med ett "Verkligen?!"

"Jo", sa hon, "jag köpte en jättestor begagnad tröja för 120 kronor och tvättade och repade upp. Det var hur mycket garn som helst! Och man blir verkligen lugn av det ...”

Ha! Vem hade kunnat tro det? "Försäkringskossor" är inga monster utan  människor. Människor som sätter läpparna mot ett nystan och viskar "Gör mig lycklig, lycklig, lycklig!"

Inte nog med det: Hon hade rätt. Jag ska arbetsträna på Stockholms Stadsmission. Men inte i butik.

                                        -----

Vinn luddigt garnTävling! Finn fem fördomar!

Ja, det är det här du har väntat på, eller hur?

Du kan vinna drygt 400 gram snajdigt garn i en snygglig blandning av fuchsia-tussig akryl/ull och rosa bomull, en fibermix som mår bäst av stora stickor eller jättevirknål plus mohairborste. Rugga, rugga!

Detta fascinerande garn återvanns precis här på Tvätterskevägen, och väntar nu på att bli något fräsigt i dina händer.

Och hur kan dessa ludna härvor bli dina? Enkelt, seru, enkelt.

Fundera bara ut en fördom som du har stött på som stick- och virktokig. Inte en fördom om handläggare på myndigheter, utan en fördom som gäller dig med garntycke.

Den kan vara sann, i betydelsen att den stämmer in på dig på pricken (för mig gäller t ex "Stickar du? Då får du väl mycket gjort framför tv:n?"), eller falsk, i bemärkelsen att den säkert gäller andra, men inte just dig. (För mig är "Virkar du? Jag antar att huset är fullt av gardinlängder" så falsk den bara kan bli.)

Har du inte hört en enda förutfattad mening? Aha, du kanske bär på en egen liten fördom om *andra* som stickar och virkar?

Höfta ned en garnslig fördom (gärna med tillägget om huruvida den stämmer in på just dig eller inte) och mejla den till anna.lundevall [at]glocalnet.net med rubriken "Fordom". (Fördom utan prickar; då fungerar mejlfiltret bättre.)

Vinnaren dras redan nästa torsdag, den 12 april 2007, så fundera inte för länge.


Smycka dig billigt med sladdgarn

Vad sägs om den här fördomen: "Stickning är oglamouröst och jordnära."

Ha!

Nä, virkar eller stickar du smycken, örhängen, armband, halsband, navelpiercingsberlocker i metalltråd och pärlor? Eva har då ett rackarns smart återvinningstips.

Har du några trasiga lampor uppe på vinden? Var det tjall på adventsljusstakarna i julas? Har lillkaninen bitit sönder sladden? Har du ett lamplager som väntar på vårstädnings-containern? Fram med avbitartången!

Den tunnaste och mest slitstarka koppartråden hittar nämligen Eva i gamla lampsladdar (ojordade).

Och du, du som pysslar med garn är tillräckligt smart för att fatta att kontakten ska vara urdragen innan du börjar knipsa, eller hur? 

Örhängena som står högst upp på min att-göra-lista heter "Bada Bling Bling" (gratis pdf), ur boken Not Your Mama's Crochet

(Har den inte; tänker inte heller köpa den, men senast jag tittade kostade den 90 kronor på såväl Adlibris som Bokus.)

Restgarnsidéer: Virka ett får till pengarna du får över

Garntokiga Christin tycks ha samma bokmärkeslista som jag.

Hon tipsar om digra

http://www.crochetpatterncentral.com/directory/animals.php

där du bland annat hittar något som står högt upp på fördomslistan. Nämligen det där om att den som älskar garn också älskar får.

Jag älskar får.

Men jag gillar inte tröjor och mössor med fårmotiv. Vad är grejen, egentligen? Du ser sällan akryltröjor mönstrade med oljeborrtorn.

Jaja, tackar du lamm kan du håva fram både ull-, bomull- och akrylrester för att trolla fram en får-portmonnä.

Ah, en sådan perfekt motgåva till den som julklappade dig med badskum för tredje året på raken!

Och om du samlar på virkade amigurumi är det lätt att att hoppa över myntspringan på bähä:t.



Kär garnlek: Säg "I love you" till din laptop

"Den som gillar handarbete är teknikfientlig."

Haha! Den är bra. Den är riktigt bra. Du motbevisar det genom att läsa det här.

För ett tiotal år sedan, när IT-bubblan blåste upp sig som värst, blev jag inkallad till ett nystartat dotcom-företag, eftersom jag var "något så ovanligt som en tjej som gillade datorer". Och dotcom:arna skulle rikta in sig på målgruppen kvinnor.

Det var hela affärsidén.

Jag svär! Det enda konkreta de hade att erbjuda var en "ball mejl-adress" och, förstås, "en community". Och "content" riktat till kvinnor.

De blev helt paffa när jag räknade upp ett gäng konkurrenter, sedan länge etablerade online-sammansvärjningar för "kvinnliga" intressen som broderimönster till symaskiner och intarsia-stickning, och frågade dem om vad som utmärkte just deras målgrupp(er), utöver tillgången till äggstockar och internet.

De gick givetvis i putten, innan de ens dragit igång webbplatsen, förlåt, "portalen". Jösses, det var verkligen många år sedan.

Hur som helst, du som läser det här gillar förstås både datorer och stickning och virkning, och ett sätt att demonstrera din kärlek är att sticka eller virka godsaker till burken och ett fodral till din bärbara dator.

O, här kan du spara dineros!

Ett "second skin" till en bärbar Mac kostar minst sju lågprisskjortor, och dess enda syfte är egentligen att hindra att den vita ytan blir repig.

Nä, sy, sticka eller virka ett repskydd själv.

En flätstickad tröja är precis vad din burk behöver, i design av Carolyn Wei:
http://scarlethamster.com/knit/notebook/laptop_case.html

Ytterligare en flätstickad burktopp, från kill-stickboken ”Knitting with balls”.

Satchel från Knitty är precis så mycket filtad datorväska du behöver (bli vild och tokig med fickor!):
http://knitty.com/ISSUEsummer05/PATTsatchel.html

Älskar du Mac? Visa det med detta filtade kuvert:
http://homepage.mac.com/rebekahmartin/iblog/C105357540/

Slakta en t-shirt, rädda din burk:
makezine.com/blog/archive/2006/08/make_a_tshirt_laptop_case.html

En lång rektangel, ett band, en varmkorv. Så enkelt är det att skydda en bärbar dator:
http://www.evany.com/context/crafty/laptopcover.html

En flicka behöver även en ficka, det begriper Emily Schneider i MagKnits:
http://magknits.com/Jan07/patterns/r31.htm

Eunny är en Mac-aholic och vill att Apple-loggan syns. Det är överkurs, men en beskrivning behöver inte vara krångligare än så här:
http://www.eunnyjang.com/knit/2005/08/im_a_messy_girl_i.html


Mer datorgotter:

Få styr på dina sladdar med en i-snodd:
http://www.moonarts.com/blog/fp-cordcozy.htm

Ökad muskraft -- sticka ett handledsstöd för skönare surfing. Mina händer pallar inte vanliga datormöss, men om du fortfarande rullar och klickar med en datorgnagare, sticka ett eget behagligt stöd för din bästa virknäve. Pieknits har en snygging (men du, ha inte musen på sidan om datorn utan mitt framför dig, annars skriker dina axlar efter ett tag.)
http://pieknits.com/pattern4.html

Upprepning i den hårda skolan, lektion nio:
De sälla jaktmarkerna

Och den här lilla garnglada artikeln finns numera på:
http://www.billigt-garn.net/repa-upp-atervinn-hitta-billigt-garn.html


Så här undviker du kris när garnen flyttar hemifrån

Den mest förekommande epostfrågan sedan förra utskicket av [ Billigt garn mm ] har varit "Varför skriver du inte, bitch?!"

Nej, vänta. Det var en dagboksanteckning, inte en mejlfråga.

De vanligaste frågorna är: "Hur kan du skiljas från dina garn?" Och "Hur väljer du vilka garn du ska rensa bort?"

Hm. Jodå, trots att jag inte har orkat skriva några garnsagor har jag ändå lyckats sålla bort några sköna nystan och härvor på Tradera. 

Och det är faktiskt rätt enkelt att sortera ut och auktionera bort garnöverflöd.

Det är till och med enklare om du är så tokstressad att du köper massor av nytt garn för att varva ned och trösta dig själv.

För ... hur ska du annars få plats med alla nystan?

Jag har hört talas om sådana där superstickare, väldisciplinerade virkare som kör en garnfasta, som inte köper några nya nystan förrän alla garner de har hemma är slutpysslade.

Är du en av dem?
All heder åt dig. Jag applåderar dig och jublar.

Jag kan inte kväva min längtan efter nya garn och idéer. Jag försöker inte ens.

De flesta dagar i veckan har jag alldeles precis lagom för mycket garn i fräsiga färger och frasiga material, precis vad jag behöver för att förverkliga mina infall det närmaste året.

Sedan är det de där dagarna då jag faller för pasmornas pockande och skaffar ännu fler nystan och härvor, i än mer underbara färger och med fräckare struktur. Och då, ja, då måste jag adoptera bort några garn. För att över huvud taget få plats.


Så, om akut platsbrist är motiveringen till att rensa bort garn, hur väljer du då vilka garner som ska flyga ur korgen?

Det är också enkelt.

När dina garn lyssnar säger du förstås till dem att du älskar dem precis lika mycket, fast på olika sätt.

Men både du och jag vet att det inte är sant. Vissa garn älskar du mer än andra.

För min egen del älskar jag de garn jag arbetar med betydligt mer än de som blivit över från redan färdiga projekt.

Jag dyrkar framtida idéer, och blivande garn jag precis köpt, betydligt mer än härvor jag återvann för ett halvår sedan. (Med vissa undantag -- jag har nystan från 1995 och 2000 som fortfarande väntar på den rätta idén.)

Garn jag avskyr ger jag bort till fritids. Eller slänger, om de är riktigt uschliga.

Garn som jag fortfarande har varma -- om än inte heta -- känslor för, adopterar jag hellre bort till en stickoman eller virkvärsting som kan ta väl hand om dem.

Därför gillar jag att anlita Tradera som adoptionskonsult.

Inte nog med att nätauktionssajten gör det väldigt lätt att hitta bra hem till garnen (och få in lite pengar till garnkassan), den gör också skilsmässan mindre brutal. Det finns nämligen en inbyggd betänketid.

För att auktionera bort något måste du ta ett okej digitalt foto (helst i indirekt solljus), väga, mäta, skriva en bra beskrivning och sedan ladda upp rubbet.

Och även om du kör från mallar där du bara klipper och klistrar tar det en dag eller två. Det är bra det.
Fram till dess att någon har lagt första budet har du chans att ångra dig.

O, om du bara visste vilka härliga härvor som har legat färdigfotade och färdiglistade när jag plötsligt, särskilt mitt i natten, kommer på värsta snilleblixten och börjar lägga upp ett nytt projekt med just det garn jag dagen innan hade tänkt att outsourca ...

Just nu är jag fullkomligt besatt av grå, djuplila, limegröna och chockrosa toner i lin, bomull, silke, ull och viskos, så det är helt, helt säkert att du kan erbjuda dessa raringar ett nytt och gott hem:

11 april:
Du som har hängt med i mitt masksvammel ett tag vet att jag tokälskar Filpunto Basket, där grundfärgen är spunnen runt en olikfärgad bouclékärna. Och var får jag tag i det billigt? Garntjänst, så klart. Blå är min personliga favoritfärg, och om du gillar gult+grönt och två nyanser av grått kan du passa på att fynda italienskt mode nu.

Akryl gillar jag, och det som turkiska Himalaya klämmer ur sig är helt okej. Inte lika bra som det vinröda tweedgarnet i min Donkey Kong-tröja: det har hållit sig fint och fräscht i åtta år.

Men de tunna, mjuka garnerna i babyblått och ljusgult duger. Särskilt till dockkläder.

Och om vi ska prata om budget, varför inte göra en melodiradioövergång till Marks&Kattens lättpysslade bomull/akryl-blandning "Budget 103" i ljusblått och korall?

Du vet förstås vid det här laget att jag föredrar återvunna garn framför nya nystan, så min absoluta favorit är det auberginelila bomull/akryl-garnet som i sitt tidigare liv var en herrtröja med sprucken nederkant.

Herrtröjor är också ursprunget till det ljust och mörkt jeansblå ullgarnen. Det är lite småsträvt, och jag är insnöad på att använda just den här sortens garn, i just de här färgerna, till att filta prylar. Det ljusa använder jag som "sömmar" på det mörka. Oj, vad snyggt!

Snyggt till solbrännan är också det ljusblå bandgarnet med kopparfärgad nylontråd lindat runt. Mmm.

Och om du bor i Stockholm kan du fynda ett gulvitt bandgarn i samma kvalitet i form av en slakttröja. Jag såg en igår onsdag på Stadsmissionen på Skånegatan. Rusa!

18 april: Mer akrylgarn från Himalaya, nu i mellangrov kakaobrun och gammelrosa, och tunn och lite "papprig" brun-beige-röd.

Och längtar du till sommaren lika mycket som jag är du säkert sugen på att slicka i dig lite "Sorbetto" från Idéna, ett knöggligt bomull/polyamid-garn i ombréfärgerna gul, orange och blå.

Några toksköna ullgarn hittar du också den här onsdagen. Det isigt blå shetlandsullgarnet som matchar solbrännan perfekt, det mer klassiska kamelfärgade och den mer udda mellanblå och fullständigt tidlösa naturvita. Samtliga från slaktbänken på Tvätterskevägen.

De två andra garnerna ville egentligen dottern ha. Men hon har redan garderoben full av tråd, så det kan hon glömma. (Och nu har sonen börjat sticka också!) Det är ett intensivt ljungrosa, mjukt och tunt lammullsgarn med polyamid.

Plus ett (1) nystan av Sirdars "Fizz", ett härligt knasigt effektgarn med tussar av fransar och olikfärgade band. Väldigt läckert. I små mängder.

Ja, dessa garn får du gärna gosa med hemma hos dig.

Mer osäkert är det med det mullvadsbruna ullbandgarnet, den krämiga alpackablandningen, den plommonlila ullen, det svartsilvriga bandgarnet, det blåombré bomull/akryl-blandningen...

Vi får väl se.
~ * ~

Om fru redaktör och generalskan garngalning inte får ytterligare ett stressåterfall kommer nästa [ Billigt garn mm ] om två torsdagar. 

Vi får väl se.

Då får du lära dig att virka det hemliga vapen som gör att jag kan sticka även när jag hjälper minstingen med Alfons-spelet, bränner middagen på spisen och fyller i blankett efter blankett efter blankett. 

>> Nu stickar vi andra framstycket likadant fast åt motsatt håll och önskar att solen skiner utan att bleka våra nystan.

Detta nyhetsbrev är (c) 2007 Anna Lundevall, och du får mer än gärna vidarebefordra det till en pysselpolare, så länge du inte jiddrar med innehållet. Ålrajti? För fler gratis virk- och stickbeskrivningar och spartips, se http://billigt-garn.net.


>> Och du: kom ihåg att mejla dina pysseltips och -länkar, va?

Google
 
Web www.billigt-garn.net