[ Billigt garn mm ]

** 2 november 2006 **

En vecka influensaförsenad, snörvel, snörvel

Snåla, smarta skapartips, länkar och beskrivningar
varannan torsdag, för dig som är galen i garn och
bara *måste* sticka och virka

Börja/sluta prenumerera? Gå till 
http://www.billigt-garn.net/prenumerera.html

Red: anna.lundevall(at)glocalnet.net


Denna gång...

==> Förkylt? Då blir det virkning på agendan

==> Restgarnsidéer: Dina garn till behövande barn

==> Mössor och människor: Höfta till en Harry

==>
Den felande länken i fingerpåtning

==> Upprepning i den hårda skolan, lektion sju: Vikten av varven

==> Ärmbrytning och omräkning för stick- och virkfreaks

==> Rum för garn... och en pysselpiga (tävling!)

==> Nästa gång: Sydd, stickad och virkad säck appeal




Förkylt? Du blir det virkning på agendan

Garn är det enda som hjälper. Näsan rinner. Halsen slemmar. Jag ryser.

Har du fått flunsan än?

Jag har den. Och den förvärras av min svåra mötesallergi. Den senaste veckan har jag legat i sängen med Alvedon och ponchostickning.

Jodå. Jag blir sjuk av möten. Meningslösa, obligatoriska gruppövningar på jobb, i skola och föreningar slår ut systemet fullständigt.

Jag är overhead-intolerant. Har PowerPoint-överkänslighet. Kroppen börjar klia och luftstrupen snörps ihop när jag kommer i närheten av diffusa mötesagendor.

Teambildande aktiviteter ger mig nervösa ryckningar. Redan på lekis fladdrade jag omkring som en fjäril på tjack efter tredje omgången av sitta i ring och "Jag heter Anna, vad heter du?".

Skoltidens trista grupparbeten härdade jag ut (med högsta betyg, tackar som frågar) genom att ha ett pyssel att smussla med i väskan.
 

Garn är det enda som lättar på trycket i bihålorna, och jag *vet* det, har vetat det sedan jag var en liten skrutt.

Ändå är jag så dumdristig att jag sätter mig på den första av två halvdagars möten, i en luftkonditionerad liten lokal med femton potentiella virusbärare mitt i influensasäsongen, *utan* garn.

Klantigt. Taskigt tänkt.

----------------------- Tips! Tips! Tips! ----------------------------

Julia undrar om det finns några knep för hur du maratonstickar och
-virkar utan att få värk och ont och inflammation och annat eländes elände som monotona, lågintensiva rörelser för med sig.

Ja, den enkla lösningen, förutom hand- och axelgympa, är att ta en paus.

Nej, nej, nej! Kom tillbaka! Du behöver inte lägga ned stickningen eller
virkningen. Det går att fortsätta pyssla och ändå ge händerna och
axlarna vila.

Ta ett brejk -- säg var tionde minut, eller varje halvtimme, beroende på när du brukar få ont eller när fingrarna domnar bort -- genom att
*byta rörelsemönster*.

Det kan vara så enkelt att du växlar mellan stickning och virkning, för
det belastar händer och axlar på olika sätt.

Du kan också byta mellan en stickning på magra stickor och en på feta.

Och är du navlad på ett sådant sätt att du bara vill hålla på med ett projekt i taget, växla mellan att virka och fästa trådar med trubbig nål.

Hand- och nackgympa är obligatoriskt. Och en rundsmörjning hos en naprapat en gång om året är väl värt stålarna.
--------------------------------------------------------------------

När jag fick reda på att jag skulle få information -- som kunde ha sammanfattats på ett halvt A4 -- genom att våndas i en möteslokal i obligatoriska sju timmar, skrev jag upp "Stickning: Gymnasissan väljer hallonrött" under "Start-möte" i kalendern.

"Gymnasissan..." är en model ur en 50-talssticktidning som jag kärat ned mig i. Även om den i min tappning skulle bli "Tvåbarnsmorsan väljer isglass-orange".

Men när den första mötesdagen väl kom i förra veckan hade det orange garnet inte pånyttfötts än, utan surade i tvättad härvform uppe på vinden.

Skit.

Och de andra projekten i Elvis-påsarna (se arkivet) var på tok för... otympliga och indiskreta för mötes-smussel-pyssel

Skit.

Alltså genomled jag den första mötesdagen *utan* garn, skissade komplicerade rymningsplaner i pärmen och kom hem så matt och tagen och febrig att det enda jag orkade göra var att läsa gamla Ed McBain.

Dag två var härvorna fortfarande fuktiga.

pärmen i ovirkat skickJag grabbade en virknål och ett gäng restnystan, stuvade in dem i min A5-pärm (5 kronor på Myrorna, med rea-inkråm från Ordning & Reda,
40 spänn) som fungerar som almanacka och anteckningsbok.

Redan innan mötesledaren fällt den första, käcka "Har vi akademisk kvart här, eller ska vi sätta igång?" hade jag maskat några planlösa varv. Och var bara lätt illamående.

Vid första fikapausen hade jag något som liknade en halv halsduk. Och kunde till och med andas fritt när overhead-projektorn brummade igång.

När mötesmarodörena feltolkade "Några frågor?"...

Snälla! Du och jag och varenda bildad människa vet att "Några frågor?" betyder "Nu är det slut, dags att gå hem".

Men mötesmarodörerna tog det som en uppmaning att berätta sitt livs historia. Och istället för att stänka pulverkaffeblask på dem log jag. Brett.

Mötet var långt ifrån över, men jag såg slutet. Jag såg vad det var jag virkade: en lila kofta till min turkosa second hand-agenda.

Skit, vad bra!

virkad kofta till pärmen

Bara ett fästvarv för att göra flikar att stoppa pärmomslagen i, ytterligare ett par luftmaskesträngar för att hålla koftan -- och inskjutna kvitton och pennor -- på plats.

virkad kofta till pärmen

Mötet var inte helt meningslöst. Visserligen febrar jag i sängen, men jag fick ett planeringsverktyg värdigt en garngalning och kan nu klappa mitt garn varje gång jag låtsas anteckna.

För att göra din egen garngalnings-agenda behöver du:

* Ett möte du helst vill sticka ifrån.

* En busbillig pärm. De finns i högvis i loppisbutiker, och på kontor och skolor sållar de regelbundet ut pärmar som blivit lite kantstötta av alla möten. Typ... du vet... gratis!

färdig, virkad kofta till pärmen* Restgarn i färger som matchar omslaget på pärmen. Eftersom din pärm-kofta idealiskt sitter lite tajt kring agendakroppen kommer pärmens rätta färg att skymta fram genom maskorna. Då är det en fördel om färgerna inte skär sig helt. Lila och grönturkos var en toppenkombination. (Och vill du få tag i samma sorts garn som jag använde får du kika på Tradera.)

* Pärm-fyllning. De billigaste almanacks- inkråmen får du när säsongen sedan länge är över.

Kalendrar är tokbilliga när halva året har gått. För att få ett fungerande år har du is i plånboken och rea-kombinerar sådana som löper över ett vanligt kalenderår med dem som löper över läsår.

Schysta, gratis planeringspapper som du pruttar ut på din skrivare hittar du på http://www.diyplanner.com.

Så här gör du:

Nä, kom igen! Det behövs inga utdragna informationsträffar för att sticka eller virka en pärmkofta.

Det enda du behöver skapa är ett rektangulärt stycke. Kortsidan ska vara lika lång som pärmsidan. Gärna en aning mindre, trots att lite sömsmån äts upp när du syr eller virkar ihop den. Pärmstrumpan blir snyggare om den sitter tajt.

Och långsidan ska vara lika lång som din uppslagna pärm plus rejält med extra tyg för att få till fickorna där du stoppar in omslaget.

Gå och skapa nu.

"Några frågor?"


Restgarnsidéer: Dina garn till behövande barn

Gnäller ditt samvete på dig för din restgarnssamling? Klagar din make, flickvän, mamma, telning, katt eller den där grannen som sätter upp ilskna lappar i tvättstugan på att dina garn inkräktar på deras revir?

Lugn. Du kan med gott samvete köpa nya nystan, sticka och virka upp de gamla stumparna och samtidigt förbättra en bit av världen.

"Nej, jag sitter inte och latar mig. Jag tar hand om aids-drabbade barn i Swaziland."

Lena, den notoriska stickaren, har startat en virtuell välgörenhetsjunta för stick- och virktokiga som kan tänka sig att skapa ett par filtrutor i måtten 15x15 cm. 

När du har postat dina rutor till Swaziland sys de ihop av backpackers till filtar för små med hiv/aids.

http://uk.groups.yahoo.com/group/BlanketSquaresForCharity/

Om du har drabbats av sådan strump- och möss-stickningsfnatt att garderoberna bågnar kan du hjälpa behövande lite mer lokalt. 

Titta i Gula Sidorna om du hittar en organisation som arbetar för hemlösa på orten där du bor. I Stockholm finns förutom Stadsmissionen till exempel Convictus, som också stödjer hivpositiva med missbrukarbakgrund. De brukar ta emot kläddonationer, särskilt på vintern. Ring och fråga om de behöver sådant som du bara inte kan låta bli att sticka eller virka.


Mössor och människor: Höfta till en Harry

Vill du skapa en mössa som sitter precis som den ska? Utan måttband? Utan miniräknare? En mössa som är lika mumsig som chips?

Jodå, du ska strax få lära dig en mössmodell som får dig att säga "jag tar bara en liten, liten bit till" och plötsligt har du satt i dig hela påsen. 

Men mössan Harry kleggar inte igen dina artärer. Du kan pyssla
med den på bussen och möten och i butiksköer, för den tar nästan ingen plats alls.

Den enda bieffekten är att du kan råka sätta igång så många nya huvudbonader att du är så illa tvungen att ringa upp en hjälporganisation för hemlösa:

"Ta min Harry! Ta tio! Vi får inte plats här hemma!"

Mössan Harry är döpt efter en reporter som arbetade för samma dagstidning som jag.

Harry (människan) är inte bara genombusig och förtjust i tv-såpor. Han är dessutom produktiv. Riktigt produktiv. Produktiv på riktigt.

Harry (mössan) arbetar på samma sätt som Harry (människan).

Istället för att dela skribentkollegornas ångest över små petitesser som "Hur ska jag börja?", "Hur ska jag avsluta?" och "Vad sjutton ska jag ha i mitten?" vräker Harry (människan) ur sig fullt fungerande artiklar efter arbetsgången:

1. Sätt igång.
2. Måtta.
3. Snörp ihop med en knorr.

Och på samma sätt gör du din Harry (mössan).
sticka virka eller sy i fleece, mössa

Harry (mössan) är en enkel, rak tub, som passar lagom runt ditt huvud och som är en bit längre än en vanlig mössa. Istället för att minska maskorna till en topp drar du åt en rynktråd i överdelen av mössan och låter det överflödiga tyget stå upp som en tofs eller falla ned som en blomma.

Lätt och läckert. Och som du snart upptäcker kan du sticka din Harry eller virka den, eller något mischmasch av båda två. Gör det som faller dig in. (Du kan sy den i fleece eller något slaktat stickat också, men då får du lov att mäta.)

Och, som sagt, strunta i måttbandet och miniräknaren. För att göra en Harry behöver du bara använda huvudet. Ditt eget eller mottagarens.

Sticka en mössa1. Harrys äkt-tre-skap
------------------------

Senast jag snackade med Harry (människan) hade han tre skilsmässor bakom sig. Kanske har det hunnit bli fyra nu. Hur som helst är "Harrys äkt-tre-skap" enklast möjliga Harry (mössan): en slätstickad tub i tre sorters restgarn.

För att undvika hela grejen med att sticka provlapp och räkna ut hur många maskor du behöver runt knoppen, börjar du nedifrån, med mössresåren.

Va?! Behöver du inte veta antalet maskor då?

Nix. Inte om du gör mössresåren som en rätstickad remsa på tvären.

Lägg upp ett gäng maskor, en 8 till 20 stycken, beroende på hur bred du vill att resåren ska vara. Använd stickor som är *minst* en storlek mindre än dem du tänker använda till slätstickningen.

Sticka rätstickning -- där du lyfter första maskan avigt på varje varv (du stoppar in stickan från höger till vänster, precis som om du skulle sticka en avigmaska, och lyfter över den till högerstickan). Din rätstickning får då tjusiga och, som du ska få se, *praktiska* kedjekanter.

När du hunnit en bra bit, lägg remsan runt ditt huvud. Går den runt lagom skönt? Du vill ha resåren ganska tajt, för den saggar med tiden.

Om du nu har en rätstickad remsa som passar runt skallen, fäst ihop första och sista varvet till ett tubembryo -- om du tänker rundsticka mössan. Sy, använd maskstygn, kör en trenålsavmaskning eller vad du föredrar.

Plocka upp maskor från resårkanten till mösstuben med dina större stickor. En maska i varje kedjemaska på resårkanten (alltså en maska för vartannat rätt varv) brukar vara lagom. Om du använder ett annat garn till resårkanten än till själva mössan, eller om du har samma storlek på stickorna till kanten som till själva mösstuben, kan du behöva plocka upp två maskor i varje kedjemaska.

Och hur vet du det? Jo, när du har stickat slätstickning några centimeter ser du om den rätstickade kanten bubblar sig vid det slätstickade. Då behöver du repa upp och plocka upp lite fler maskor. Om det slätstickade istället bubblar sig något helt löjligt (lite är bara bra), repar du upp och plockar upp lite färre maskor.

Så. Enkelt. Är. Det.

Slätsticka din Harry tills den är, säg fyra, fem centimeter längre än en normal mössa. (Om du tänker fuska och använda måttband behöver du en tub som är cirka 25 cm hög för en vuxen, och en 21, 22 cm till ett barn.)

Maska av. Fäst trådarna. Dra tuben över huvudet och prova ut var någonstans du behöver snörpa ihop din Harry för att den ska sitta vackert. Greppa tag runt stället med handen, dra av dig mössan och markera ditt handtag med en säkerhetsnål.

Väv in en rynktråd med garnet vid din markering, runt hela mössan. Dra till. Snurra runt ändarna på rynkgarnet tajt. Knyt. Fäst även de trådarna.

Om du har stickat för långt, vik upp nederkanten av Harryn. Om du stickat för kort, sticka på lite till. Gör en extra kant. Detta gäller vilken Harry som helst.

Färdigt.

Virka och sticka en mössa2. The Blues Goes On-Harry
------------------------------

Ett av många ämnesområden Harry (människan) behärskar är avdankade poporkestrar. Under ett par år bevakade... hyllade... dödsgrävde han dem i kolumnen "The Beat Goes On".

"The Blues Goes On-Harry" är stick-virkad av ett multi-blå akrylgarn som sjöng på sista versen, för inga akrylgarn tål att återvinnas mer än två, tre gånger.

I sin sista reinkarnation börjar den med en rätstickad kant, sedan fortsätter tuben som halvstolpar i rundvarv.

----------------------- Tips! Tips! Tips! ---------------------------

Akrylgarn är lätta att pyssla om i tvätten, men de är inte särskilt
behagliga att ha på sig.

Du svettas. Du fryser.

(Eller är det också influensan som snackar?)

Men om du vill använda ett akrylgarn till mössor, sticka eller virka dem luftigt. Luftfickorna håller kvar en del av din kroppsvärme.

Och för att undvika den där svettiga plastpåse över huvudet-känslan,
fodra mössan med en bit av en gammal t-shirt i bomull.
------------------------------------------------------------------

Här blir det lite klurigare. Det är svårt att gissa det rätta förhållandet mellan virkade stolpar och rätstickat på tvären. Särskilt om du som jag använder virknål och stickor av olika grovlek: 7 mm-stickor och 9 mm-virknål.

Räkna inte på saken. Tjusningen med Harry är att han (mössan och människan) kör på känsla och erfarenhet.

Repa upp och plocka upp färre maskor om det blir för stort. Fler om det blir för litet. (Jag tror att jag hoppade över var tredje kedjemaska.)

Och sedan är det samma snörpa ihop-histora, *men* om du har en tjock virkning behöver du också minska några maskor på väg mot toppen. 

Annars blir det stört omöjligt att snöra ihop den.

sticka, virka en mössa med rolig tofs3. Harry hårfagre
--------------------

När jag först mötte Harry (människan) hade han en lång, lockig hästsvans i nacken. En dag var allt bortskalat, även om lockarna fortfarande ritade spår i hårbotten.

"Harry hårfagre" är stickad i ojämn ull med en lång, ostyrig tofs som bildats av att trådarna fått hänga löst på ena sidan av ett stycke som är rätstickat.

Ja, på "Harry hårfagre" lägger du inte bara en liten remsa över skallen, utan du tar hela stycket och kollar att det blir en lagom tub som passar kring skallen innan du syr ihop.

fransen på mössanDu behöver förstås inte göra en frans-kant. Ren rätstickning är också snyggt. Eller en Harry med ett par räta varv, ett par aviga varv; jag har en sådan rosa-vit Harry i garderoben.

"När Harry mötte Harriet" heter den, efter min plastsvärfars dotterdotter.

Och hur vet du att du har lagt upp tillräckligt många maskor för rätstickningen? Att den verkligen är lika bred som mössan ska bli lång?

Är du en fegis stickar du en provlapp och mäter och räknar och våndas. Annars är Harry-principen att du sätter igång, måttar och snörper ihop.

Blir rätstickningen för bred (och mössan för lång) viker du upp nederkanten. Annars stickar du på en resår i resårstickning.

Min Harry (mössan) är perfekt. Och rolig! (Människan.)

virka, sticka en mössa4. Harry, Pride gör Susen
---------------------------

Harry (människan) hade ett på jobbet- förhållande med Susen. Susen var ofta tidningens utsända på Pride-festivalen.

Resten av historien är komplicerad. Men "Harry, Pride gör Susen", av blandade restgarn ur garderoben, är enklare pinkad än den ser ut.

Precis som i "Harry hårfagre" får du lägga upp och chansa. Verkligen chansa. För nu ska du inte rätsticka på tvären utan kedjevirka på snedden.

Oj, så skoj. Och ytan blir så läcker, och det virkade så töjigt!

Kedjevirkning är ett knasigare namn för smygmaskevirkning.

Japp, "Harry, Pride gör Susen" är virkad med smygmaskor hela vägen. Utom vikkanten, som jag virkade i efterhand med fastmaskor eftersom jag tog i lite tossigt och gjorde mössan för kort.

Börja med att lägga upp en hel drös med luftmaskor, en sträng rejält längre än vad mössan ska bli lång (eftersom upplägget hamnar på snedden; du ser sömmen mitt i det cerise på bilden). Skriv upp hur många maskor du har lagt upp på en särskild lapp.

Vänd med en luftmaska och virka smygmaskor hela varvet ut. Virka löst och enbart i främre maskbågen på föregående varv. Kedjevirkning på snedden består av två olika varv, ett ökningsvarv och ett minskningsvarv.

Ökningsvarv: Vänd. Virka 1 luftmaska och virka nästa smygmaska i tredje maskbågen
från kanten på föregående varv. Virka smygmaskor varvet ut.

Minskningsvarv: Vänd. Virka 2 luftmaskor och virka nästa smygmaska i andra maskbågen från kanten på föregående varv. Virka smygmaskor varvet ut.

Kör på med de två varven, och kontrollräkna med jämna mellanrum att du verkligen har samma maskantal som du skrev upp på din lapp.

Minska eller öka till så många maskor du behöver annars.

När du tror att sniskstycket passar runt skallen, prova. Töj ordentligt. Virka ihop första och sista varvet så att du får en tub.

Testa tuben och snörp ihop som förr.

Jag virkade på både en vikkant med fastmaskor och en liten bubbeltopping i stolpar, för mina kanter såg ut som fan. (Och då uttrycker jag det milt.)

Och jag brukade sätta piff på Harry (människan) också. Eller rättare sagt hans några av hans artiklar. Sorgligt nog är jag betydligt skickligare textcoach än virkare, men jag älskar min "Harry, Pride gör Susen" ändå.

Sätt svansen på Harry
-------------------------

färdig stickad mössaHarry blir ännu tjusigare om du sätter sprutt på avsnörpningssnodden. Gör en tvinnad snodd med garnbollar, tofsar eller enkla knutar istället för att fästa trådarna.

Om du väljer att knyta snörpet i toppen kan du också knyta upp den när du vill -- och då kan Harry rycka in som halsvärmare när du känner för det.

Hur gör du din Harry?

Och du, undrar du vem fotomodellen är i bilderna på Harry? Det är en glastillbringare som av en flax har samma mått kring gumpen som jag har runt skallen.

Malin har ett annat mössmodelltips:

"Sätt den blöta nystickade mössan på en lagom stor ballong, så slipper du blöta öron."


Den felande länken i fingerpåtning

Maria har precis börjat fingerpåta... eller fingervirka... det borde väl egentligen heta fingersticka... och upptäckt att det inte alltid är så lätt att göra sådant som varje unge klarar av.

Om du råkar på något knepigt -- som sägs vara så enkelt att ett barn kan göra det -- är lösningen enkel: fråga en knodd.

Marias problem var att hon försökte fingervirka... påta... sticka... en korv, alltså rundsticka en grov i-snodd på ena handen. Och på baksidan fick hon en lång tråd, snarare än en rund ormsnygging.

Och vad är lösningen? Fråga ett barn och du får svaret: "Jamen, det är ju bara att dra i ormen!"

Javisst! Det blir en tråd på baksidan, men när du drar i det fingervirkade justerar maskorna sig och den långa tråden äts upp av de fyra (eller fem, om du också använder tummen) maskorna.

Och har du ingen aning om hur fingervirkning... påtning... stickning... går till, fråga en knodd. Eller titta på de utmärkta bildkurserna på nätet.

Fingerpåta... virka... sticka... med dina läckra päls- och effektgarn för en snygg sjal. Eller hårband. Eller ett skärp. Eller en... Jaja. Skojigt är det.

Bildkurser:

http://mx.geocities.com/hodvina/index.htm


"Four finger knitting".


http://yarnlady.com/newsletter/2005/endaugust2.htm


Upprepning i den hårda skolan, lektion sju:
Vikten av varven

Och den här har flyttat till den häringa härliga länken:
http://www.billigt-garn.net/repa-upp-atervinn-garnatgang.html


Ärmbrytning och omräkning för stick- och virkfreaks 

Kära stick- och virkfreak... Välkommen till garndimensionen, det varma, vänliga hörnet av universum! Här älskar vi garn lika mycket som du. 

I andra delar av verkligheten mäter de livets väsentligheter i meter, kilo och antal veckor på Trackslistan. Men vi, vi mäter allt i maskor och varv.

"Mamma, när är vi framme?" "Om 27 varv."

"Den man som har mer än 312 maskor kring midjan ligger i riskzonen för hjärt- och kärlkrampssjukdomar."

"Den effektiva räntan, beräknad på årsbasis, är 3 stolpar."

Visst, vännen. Nu blir det maskmatematik. Första lektionen är ärmbrytning enligt Joruns fråga. Hur sjuttsingen räknar du ut snygga ärmhål och ärmkupor?

Första steget är att ta fram en av garngalningarnas formelsamlingar, denna gång "Knitting in the Old Way".  (225 kronor på Adlibris eller 207 spänn på Bokus (tack, Bim, för pris-spaning).)

I "Knitting in the Old Way" -- ljuvlig om du gillar tröjformler; sopig om du vill ha färdiga beskrivningar -- utgår du från bröstmåttet på din tröja. Alltså det bredaste måttet, inklusive rörelsevidd. Det måttet är 100%.

Sedan beräknar du ärmkupa och ärmhål på detta häringa viset:

beräkna ärmhål

Med i beräkningen finns alltså att axeln sluttar lite (ca 3%, även om jag lutade den lite mer i min skiss).

beräkna ärmkupa

Om du stickar ärmen sömlöst kan du ha dina beräkningar lika kantiga som på skissen, det justerar sig fint ändå.

Stickar du fram- och tillbaka är det snyggare om du rundar till ärmhål och axel. Det gör du genom att skriva ut maskpapper i din masktäthet och slipa till kurvorna några maskor och varv.

rita en ny kurva

Maskpapper enligt din masktäthet, både till virkat och stickat:

http://www.tata-tatao.to/knit/matrix/e-index.html

Och nu andras beskrivningar befruktade av dina garn. Hur räknar du om en färdig stick- eller virkbeskrivning till din masktäthet?

Så här skrev jag till Amanda. Jag vet inte riktigt om hon hängde med. Kanske sitter hon hemma och sliter sin alpacka över den eländiga maskmatten.

Vi får se om du klykar. Beredd?

Om originalbeskrivningen till exempel har en angiven masktäthet om 20 m x 30 v = 10 cm, och du med ditt billiga garn har en masktäthet om 26 m x 34 v = 10 cm gör du så här.
 
1. Räkna ut maskfaktorn. Varje maska i beskrivningen motsvarar 1,3 av dina maskor (26/20=1,3). Alltså dina maskor per 10 cm delat med beskrivningens maskor per 10 cm.
 
2. Räkna ut varvfaktorn. Varje varv i beskrivningen motsvarar 1,133 av dina maskor (34/30=1.13333...). Alltså dina varv per 10 cm delat med beskrivningens maskor per 10 cm.
 
3. Räkna om de stora svepen-- bröstvidd, ärmbredd, ärmlängd... -- till dina nuffror. Om det i originalbeskrivningen står att du ska lägga upp 92 maskor behöver du lägga upp 92x1,3 m = 119,6 m. (Alltså beskrivningens antal maskor multiplicerat med din maskfaktor).
 
Vilket ju inte går, så du avrundar det till närmaste hela tal (eller jämna eller udda tal, beroende på vilket mönster du stickar i) = 120 m.
 
4. Räkna om de små, pilliga måtten. Om det till exempel står att du ska maska av 4, 2, 2 maskor i var sida för ärmhål, får du tänka lite annorlunda, eftersom du ska ta hänsyn till att både maskor och varv är skiljer sig åt.
 
En avmaskning på först 4 sedan 2 och 2 igen är en avmaskning som sker över 6 varv, eftersom du maskar av på vartannat varv. Du ska alltså maska av på 6x1,133 varv=6,798 varv, är ungefär lika med 7 varv, vilket inte fungerar. Du maskar ju av på vartannat varv. Säg 8 varv istället. Och då är det 4 avmaskningsvarv.
 
Du ska maska av sammanlagt (4+2+2)x1,3 m=10,4, avrundat till 10 maskor på de varven, och du vill fördela dem ungefär på samma sätt för att inte få ett knökigt Quasimodo-ärmhål.
 
Avmaska då först 5 m (hälften först, precis som i originalbeskrivningen). Sedan 5 m till på de 3 andra avmaskningsvarven. Säg 2, 2, 1 på dem.
 
Då blir alltså en 4, 2, 2-avmaskning omräknad till 5, 2, 2, 1.
 
Puh. "Några frågor?"

Nej, allvarligt alltså.

Några frågor? Hängde du med? Gick det för fort? Var det för självklart? Var det lagom? Vad fattas?

Mejla till anna.lundevall[at]glocalnet.net, för jag och matte har alltid älskat varandra. (Utom på högstadiet, när Matte (människan) var betuttad i Anneli och sket fullständigt i Spandex-Anna.)

Rum för garn... och en pysselpiga (tävling!)

Mmm. Hela veckoslutet ska jag befinna mig på min favoritpysselplats, det vill säga någon annans kök. Och jag har förberett mig bättre nu än för de där hiskeliga mötena.

Med mig har jag en bunt smarta stick- och virktips som kommit in från dig, [ Billigt garn mm ]:s läsare.

Helgens tema blir definitivt "sexiga tubsockor" (mer om det i nästa utskick).

Och dessutom packar jag några av mina senaste fynd, som jag shoppat för pengarna jag fått in från restgarnsförsäljningen på Tradera :

* Danska boken Slip maskerne lös, beställd från nusseognoerkle.dk
och full av trådig löpmaskedesign.

* En flaska högkoncentrerad rödcederträ-olja från lammolen.com, för en flicka kan inte skydda sig nog i främmande miljöer. Doften av rödceder skrämmer bort pälsängrar, mal, silverfiskar, myror och kackerlackor, och banne mig att jag tänker släpa hem kryp i garnet från huset där vi ska sova över.

* En mobilväska från Helena på lammskinnsgalleriet.se, där hela mitt sprättar-kit (jumbosprättkniv, måttband, bomullsstumpar) reser med stil.

Och vilken är [ Billigt garn mm ]-läsarens favoritpysselplats?

Pernilla röstar för en av mina andra favoriter, baksätet i bilen:

"Min käre sambo gillar att köra bil. Och långt vill han åka. Och dotterns barnstol är i framsätet så jag behöver inte vara översocial utan jag kan lugnt sitta i baksätet och sticka. Problemet uppstår när jag har för lite material med mig på långresorna, jag hinner alltid mycket längre än de mikrostunder jag har möjlighet att sticka hemma. Eller när det blir mörkt ute, jag kan sitta i det längsta och hålla upp stickningen mot fönstret för att fånga det förbipasserande ljuset från en lastbil."

Och Vicky har precis som jag garnsäkrat ett hörn av hemmet, nämligen...

"...hörnsoffan framför tv:n. Och det ska vara mitt i hörnet annars kan det få vara. Helst ska mina barn inte vara hemma så att jag fritt basar över tv:n och slipper bli störd av barn som drar i nystan, drar ut garn över hela golvet, behöver hjälp på toa och till på köpet blir hungriga. På huvudet sitter nytillskottet i familjen - ett headset till telefonen. I luren så är det troligen en väninna som bor långt bort, men som jag pratar med nästan dagligen i timmar."

Headset är bra. Attans vad mycket du får gjort i köket och garnhörnan när du kan säga "nej, vi vill faktiskt inte prenumerera på Bamse, ens på prov" med stickningen istället för luren i näven.

Och Julia tillämpar nästan samma utbildningsfilosofi som tröjslaktaren på Tvätterskevägen:

"Jag pysslar för tillfället helst på en så märklig plats som i skolan!
Jag läser till lärare och vi är några tjejer som har blivit ett litet 'gäng' som sitter och stickar på rasterna och under filmvisningar som
inte kräver anteckningar. Det är jättekul att se vad de andra gör och få ideer, och så kan man prata samtidigt."

Och vinnaren av de vita härvorna plus de pysselvänliga dvd:erna är:

vinnare av garn

 
Och den nya garntävlingen gäller något så frestande som ful-ull. Nej, alltså, det är egentligen mycket fin och fet ull. Två-trådig och spänstig som en jäsdeg i en naturvit nyans.

vinn ful-ullJag köpte den i form av världens skitigaste tröja, och har nu tvättat härvorna tre gånger. Men ullen är så fet att lite skit sitter kvar. Eller så är den missfärgad. Vissa härvor ser ut att vara pudrade med peppar, andra med paprikapulver, och några är så där snyggt gulvita, precis som de ska vara.

Den passar säkert till färgningsexperiment, filtning, raggiga raggsockor och annat bus, och du kan vinna sex härvor av olika mängd och längd, sammanlagt drygt 310 gram.

Och för att vinna dem behöver du bara fantisera ihop en "hushållsnära tjänst", avdragsgill eller inte. Tänk om det fanns pigor och drängar som servade oss garngalningar, vilken "hushållsnära tjänst" skulle vi behöva då?

Någon som höll i härvorna medan vi nystade? Någon som pillade bort noppor för hand? Gav oss nackmassage, passade ungarna, tog hand om disken eller höll i den spetsstickade sjalen medan den torkade?

Klura ut något innovativt -- och kom ihåg att det är på låtsas.

Du behöver alltså inte ta hänsyn till arbetsmiljölagstiftning, regeringsfärg eller FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

Vilken sorts pysselpiga/dräng önskar du dig?

Deadline: 15 november 2006, mejla till anna.lundevall[at]glocalnet.net med "pysselpiga" i ämnesraden.

Och ja, just det: Vill du ha finare ull ska du genast springa iväg till mina auktioner på http://snipurl.com/billigt_garn.

Där hittar du finfin tunn vit ull, den lila ullen som sitter på min agenda (och i min ena Harry), mer koksgrå ull, olivgrön helårsbomull, benvit merinoull, naturvit strukturull, äppel- och gulgrönt ullgarn, ljuvligt buteljgrönt akrylgarn i rufsig chenille och ett gäng juliga beskrivningar.

Efter helgen kommer jag att rensa ut än fler garn: ett olivgrönt till, plus det isglass-orange. För nu har jag ledsnat på det.

~ * ~

Nästa gång lär du dig inte bara smarta strump- och häl-tips i "sexiga tubsockor" utan du får också "Sydd, stickad och virkad säck appeal".

VA! Blir det ett nästa [Billigt garn mm]?! Jodå. Den snoriga veckan är över.

>> Nu syr vi sömmarna innanför kantmaskan och fnular på hur något säckigt kan vara det snyggaste och smartaste du har skapat.

Detta nyhetsbrev är (c) 2006 Anna Lundevall, och du får mer än gärna vidarebefordra det till en pysselpolare, så länge du inte jiddrar med innehållet. Ålrajti? För fler gratis virk- och stickbeskrivningar och spartips, se http://billigt-garn.net.


>> Och du: kom ihåg att mejla dina pysseltips och -länkar, va?