|
[ Billigt garn mm ]
** 26 september
2006
**
Bara lite försenad! Yihaa!
Snåla, smarta skapartips, länkar och beskrivningar
varannan torsdag, för dig som är galen i garn och
bara *måste* sticka och virka
Börja/sluta prenumerera? Gå till
http://www.billigt-garn.net/prenumerera.html
Red:
anna.lundevall(at)glocalnet.net
==>
Liten renskurs: Elvis är far till alla garnen
==>
Ordning på din pysselhörna? Det är gratis!
==> Restgarnsidéer: Hårband, pannband,
blandband
==> Det är en
huva! En sjal! En poncho!
Skapa din egen super-smog
==> Upprepning i den hårda skolan, lektion
fem:
Sömmar summarum
==> Mer tävling! Maskor på burk
==>
Bakläxa: Kom igen, knacka på Pannans sifferskalle!
==> Nästa gång: Vantar till bilburen
ungdom
Liten renskurs: Elvis
är far till alla garnen
|
Elvis Presley lever. Han bor i min
garnstudio.
Nä, nu ljuger jag.
Jag har ingen studio för mina garn. Än.
Elvis kraschar i min garnhylla, ända sedan den senaste extrema
garnkorgs-makeovern.
Och vem bor i din garnkorg, då? Pippi Långstrump?
Gammel-smurfen? Kommissarie Morse?
Vänta nu... det är inte så tossigt som det
låter.
En av uppgifterna, om du försöker genomföra
rensa i röran-kursen "DeCluttering for Creatives",
är att ta en titt på din garnsäkra pysselhörna
(ateljé, skokartong, byxfickan eller var du nu skapar
någonstans) och fullborda meningen... "Om mitt kreativa rum vore en
person skulle det se ut som..."
Sådana själaknådande tankenötter
är oerhört givande, eftersom de avslöjar
varför du staplar pryttlar på hög, ger dig
idéer till hur du vill att din ateljé
(skokartong, byxficka, Konsum-kasse) ska arta
sig, och framför allt -- och det här är
viktigt, anteckna noga -- ger de dig briljanta ursäkter
till att slippa städa.
"Min
garnkorg är Greta Garbo, hon vill bara bli lämnad
ifred."
"Ta undan saxen! Min virkning är Hydran: knipsar du av ett
huvud växer det bara ut två nya."
"Min stickhörna är Gromit. Om han inte får
sticka hela tiden skulle han inte stå ut med Wallace."
Nå, om din pysselhörna är så
stökig att dina nära och kära och *du
själv* klagar, när du vill använda kassarna
med nyinköpta bomullsnystan (rea på Ljungqvist!) som
spypåsar, då räcker det inte med att
lyssna igenom "DeCluttering for Creatives",
vika hundöron i "Rensa
i röran med feng shui" (nu i
billig pocket) eller vänta tills beställningen av
"Don
Aslett's Clutter Free! Finally and Forever " har trillat
in
på posten.
Då får du göra vad varje medveten, vuxen,
välutbildad västerlänning skulle
göra: sätta ned foten, spotta i nävarna och
gå till en sådan där butik som vi i
i-länder brukar besöka när vi
tänker: "Det
är ingen ordning på mitt liv, men jag
kan åtminstone dölja mina problem i en riktigt snygg
låda!"
Nä, nu ljuger jag igen.
Om du så
bara har bläddrat i en rensa i röran-bok vet du att
en snygg låda är helt förbjudet, rena
förbannelsen, en skräpbehållare som bara
bygger ut problemet med mer jox.
Vad du behöver är... *flera* snygga lådor.
Och inte nödvändigtvis lådor.
Jag struntar i vad alla rens-experter och organisationsgurusar
säger.
Ibland är ett besök i en pynt och
bjäfs-butik precis vad som krävs för att
motivera dig att sätta igång och städa.
Jag slank in på Lagerhaus, och två Adidas-skutt in
i
butiken såg jag exakt det jag inte haft en aning om att jag
behövde.
Något som skulle göra att jag lätt kunde
dra fram och
plocka undan mina alldeles lagom för många
stickningar och virkningar.
Du vet, ibland behöver du sticka eller virka stort och vilt,
ibland smått och pilligt, ibland hjärndött,
ibland krävande, och ibland behöver du bara en
sprättkniv och mögig Lindextröja i behov av
pisk... Och ibland behöver du göra allting
på en gång, oavsett vad ordning-och-reda-nissarna
hävdar.
Två steg innanför entrén låg en
stor hög med presentpåsar, sådana
där i plastförstärkt papper med fyrkantig
botten och bärsnöre. Billiga (15 spänn styck)
och inte särskilt hållbara (du kan slänga
dem med gott samvete när du tröttnat på
dem). Och -- det här är viktigt, anteckna noga -- med ett sådant snackvänligt
tryck att du bara behöver städa en aning för
att locka uppmärksamheten från trasslet till påsarna.
"Min garnhylla är 70-talets Las Vegas-Elvis. Den är
plufsig, vräkig, vulgär och den *dör* om den
inte får fiberrik kost."
Vem bor i din garnhörna?
Och
undrar du vad jag rensade ut?
Du hittar det som vanligt bortslumpat och utauktionerat och ganska
utförligt beskrivet
(lägsta pris: 1 krona garn-gottepåsen) på Tradera/eBay.
Slantarna jag får in går till att fylla den
alldeles tomma(!) plastbacken på hyllan.
Nä. Nu ljuger jag *igen*. Den är redan fylld med blivande
garn: dryga kilot marinblå shetlandsull och vinröd
akryl/bomull (110 kronor på Myrorna).
| Ordning på din
pysselhörna? Det är gratis! |
Om inte ens en
lull-lullig ny låda kan motivera dig till att sätta
igång
och skotta bland dina garn, beskrivningar, tygstuvar, knappar,
blixtlås, paljetter, pärlor och
pågående projekt, finns det en annan trevlig
undanflykt... eh, lösning.
Städa inte.
Inventera!
När du vet exakt hur
många alpacka-nystan du har tilltrasslade i vilken
färg kan ingen komma och påstå att det
skulle vara stökigt. Bah!
För att
göra det extra proffsigt kan du använda en
databas.
Vill du dessutom
gå in och klappa dina garn medan du låtsas
göra viktigheter på jobbet kan du
använda webb-databasen Craftmemo, som är programmerad för personer som du och jag.
Gå in
på http://www.craftmemo.com/
och ge dina garnhögar en snajdig och alldeles gratis inramning.
Dessutom fungerar det
faktiskt som rens-motivation. Om du inte ids att plåta av och
skriva ned den
där påsen pärlor kanske det är
dags att lägga ut den på Tradera
?
| Restgarnsidéer:
Hårband, pannband, blandband |
När
du bara har ett eller ett halvt ursnyggt (och äckligt dyrt)
nystan kvar, vad gör du då?
Strumpor och tossor och Barbie-kläder och en rand hit och dit
i all ära, men det *syns* liksom inte.
Om du däremot stickar eller virkar ett hårband eller
ett pannband får du snabbt något som
såväl är snyggt och praktiskt som
uppseendeväckande.
Eller "praktiskt" vet jag inte... Mössor är praktiska
när det är kallt, men pannband släpper ut
värmen där den bäst behövs.
Och "snyggt" är inte säkert... Ett
hårband passar bäst på
välborstade hår och särskilda ansiktsformer.
Och "uppseendeväckande" är nog inte alltigenom
positivt. "Damen! Du har
en hårig mask i håret!" är
inte det intryck jag vill lämna på min
busschauffören tidigt på morgonen. (Sent
på kvällen är det mer än okej.)
Strunt samma. Det är kul att sticka och
virka hårband, dina restgarn försvinner och fort
går det. Mer motivation krävs inte.
Här har du mina nuvarande hår-, pann- och
blandbandsfavoriter:
Inte bara till honom: virkat
pannband med minimal skärm från Garnstudio.
Gillar vi Garnstudio? Japp, även om de tokhöjde
priset på alpackagarn.
Garnstudios stickade
pannband i Alaska är nästan
tillräckligt stort för att vara mössa (och
därmed fungera på vintern).
Brett och skönt och med Puddel på toppen, ännu
en gratis stickbeskrivning från Garnstudio.
Trippel i flätor, bär utan tofsar. Karin
på Garnia beskriver så vackert varför du
väljer att sticka ett pannband i flätor:
"...jag
kände för att sticka flätor, men jag hade
ingen lust att ge mig på en hel tröja i
flätstickning. Det här var precis lagom mycket innan
jag hann tröttna på flätorna."
http://www.garnia.se/texter/t_pann.htm
Retro! Innan du helt smiter ifrån Garnstudio, spana in den
här stickade
retrolooken, som fungerar lika bra som hårband
eller pann-dito.
Designern Lily
Chin , som bland
annat har påtat ihop boken "The
Urban Knitter" och en egen garnkollektion, bjuckar på en
stickad, hundtandsmönstrad sak i en gratis stickbeskrivning:
http://www.lilychinsignaturecollection.com/docs/F001Headband.pdf
Samanthas vackra, virkade hårband (som du knyter bak i
nacken) var egentligen tänkt till Crochet Me. Nu får
du njuta
av det på
hennes blogg.
Löjligt lättvirkat och o, så roligt
är Lion Brands hår/pannband av pälsgarn (du
måste vara inloggad på LionBrand för att
komma åt det):
http://cache.lionbrand.com/patterns/cff-headband.html
Vintervärmande virkat från mysiga About Crochet:
http://crochet.about.com/library/blwsdsband.htm
Dubbla stolpar, bred midja: pannbandet på Crochetville kan
bli snyggt och praktiskt i rätt sorts garn:
http://www.crochetville.org/forum/showthread.php?t=12636
Genom att virka runt föregående varvs stolptoppar,
snarare än som normalt i maskbågarna, får
du ett snyggt reliefmönster. Ett pannband
är ett kvickt sätt att testa tekniken. Bra, pedagogiska bilder:
http://crochet.about.com/library/weekly/aa011301.htm
Åh, åh, åh! Här är
definitivt mitt nästa hårband! Sätt
stolparna i arbete, lägg till en bred resår,
säg "snygging!" till din spegelbild:
http://www.jpfun.com/patterns/free/scrunchies/f109010headband.shtml
Ballostrings har ett riktigt blandband för dina restgarner.
Virka plättar, sy och du är hemma i håret:
http://www.ballostringdesigns.com/free/headband.html
Knitting anyways pannband är tjockt och varmt och stickat
(färgkombinationen får plus av Pannan):
www.knittinganyway.com/freethings/Free%20Patterns/headband.htm
Gör något snyggt av tappade maskor! "Magic Knit
Headband" blir luftig rätstickning på små
stickor:
http://quidnunc.org/headband.html
Flätor. Angorablandning. Kan det bli bättre?
Jodå, designen kommer från Knitty. Älskar vi Knitty? Japp:
http://www.knitty.com/ISSUEwinter03/PATTnakiska.html
Det är en huva! En
sjal! En poncho!
Skapa din egen super-smog |
Du som läste förra utskicket av [ Billigt garn mm ],
ezinet som...
...om jag får säga det
själv, vilket jag får, eftersom det är jag
som är redaktör och råddare och
enväldig härvhärskare på
Tvätterskevägen...
...inspirerar dig att skapa lyx av bus-billigt
garn, minns säkert att jag i sann
självhjälpsanda uppfann en huva som också
var en sjal som också var en poncho.
Och att jag kallade den för "smog"
eftersom nyansen på det två-trådiga,
återvunna ullgarnet jag använde såg ut som
en skön smet av bilavgaser.
Ja,
ursäkta mig. Jag gillar givetvis inte
bilavgaser som sådana (den globala uppvärmningen krymper
tjocktröje-säsongen betänkligt), även om jag har en
förkärlek till den del av universum som är
asfalterad. Men jag älskar färgen.
Hur som helst, nu handlar det inte om mig utan om
dig.
Du ska nu få lära dig den
behagliga konsten att skapa en huva som kan bli en sjal som kan bli en
poncho. Det är både kalasenkelt och kalas-kalas.

I sin enklaste form är det "bara" en väpnarhuva
som också fungerar nedhasad till sjal, och då kan du virka den, sticka den
eller klippa till och sy den i fleece eller gosigt, flossat
svettistyg, enligt centimermåtten nedan. Alltså, tråckla till en
tub som är cirka 55 centimeter i omkrets och cirka 50
centimeter lång. Det är inte så knussligt.

Vill du dessutom att tuben ska kunna bli en
mini-poncho, som slutar strax under bröna (typ, i teorin; min
kroppsliga topgrafi förbereder sig för vargavintern genom
att vara rätt degig och ojämn) behöver du
något extra: Du behöver en stick- eller virkteknik
som är mega-töjig på bredden.
Om du någon gång har testat att
virka eller sticka något och varit tvungen att hojta "Shit, mannen, det bara
växer och växer!", har du hittat precis
rätt sorts mönster.
Och vill du experimentera lite, tänk
"nät". Rätstickat i tunt garn på superfeta
stickor är helrätt.
(Jag har testat med luftmaske-bågar
också, men tyvärr töjer den ut sig, men
inte tillbaka. Har du några bättre
virkidéer?)
Och
förstås, björnbärs- eller
hallonstickning, även kallad
Törnrosa-mönster, vilket jag är så
tonårs-truligt tokförälskad i att jag vill
sätta upp affischer på det, kasta nallar och trosor
på det och sticka inte bara en utan två super-smog
i det (den andra i Mohair Multi, på ett och ett halvt nystan).
För att sniska till en super-smog
på ett ungefär som jag har gjort dem
behöver du följande:
.:. Tunt,
läckert garn, lite lagom värmande om du
vill att plagget ska bli *praktiskt* också. Jag tog tunn,
två-trådig ull respektive Mohair Multi.
.:. Feta,
feta rundstickor. Jag tog 7 mm till det tunna ullgarnet,
och 10 mm till mohairen.
.:. Linjal
och miniräknare. Till att mäta
masktätheten och för att räkna ut hur
många maskor du behöver lägga upp och hur
många varv du ska sticka.
Och så här gör du,
provlappen först:
Börja
med en slapp uppläggning. Den som ibland kallas
"virkad" fungerar utmärkt.
1. Gör en löpögla med en
kort svans -- du lägger upp på en sticka med den
långa trådänden.
2. Sticka en maska genom löpöglan
och lyft över den stickade maskan till
vänsterstickan.
3. Fortsätt med nummer 2, tills du har
åtminstone ett tjugotal maskor på stickan (antalet
ska vara delbart med fyra + två kantmaskor).

Den här uppläggning är
lös, ledig, och småbubblig, och kommer att anpassa
sig finfint till ponchovidd och
björnbärsmönster.
Sticka
björnbär till provlappen:
Vissa ex-sprätter hävdar att du
behöver rundsticka en provlapp när du också
ska rundsticka senare. När du har ett sådant
här lössläppt
och töjigt mönster är det bara
slöseri med tid och kraft. Dessutom blir det helt missvisande.
---------------------- Tips! Tips! Tips!
------------------------------
När du stickar eller virkar
något löst... eller tungt... något som
när du väl drar det på dig ändrar
formen... ska du INTE tvätta och sträcka provlappen
för att sedan mäta.
Vad du
istället gör är att du stickar ett stycke
sladder, låter provlappen hänga kvar på
stickan medan du lätt drar i nederkanten
(uppläggningen) för att justera maskorna och
låter stickningen vila en stund. Minst en timme eller
två.
Sedan mäter
du, med linjal på den tillslappade lappen, utan att
spänna eller dra, för att se hur många
maskor och varv det blir per centimeter.
Mät hela maskor och varv.
Säger det igen: mät hela maskor och varv över en bit som
är någonstans mellan 5 och 15 cm -- utnyttja
millimeterstrecken på din linjal -- och räkna ut masktätheten (maskor per centimeter, varv per centimeter) med miniräknaren.
Du
får mycket bättre slutresultat och bättre passform om
du mäter upp 17 maskor = 8,4 cm än "ungefär 24 maskor
är ungefär 10 cm". (17 maskor på 8,4 cm ger en
masktäthet om 2,02 m/cm. Avrunda INTE till 2 m/cm om du stickar
eller virkar större plagg.)
En sista gång: mät hela maskor och varv. Räkna ut masktätheten.
Eftersom maskorna
fortfarande hänger kvar på stickan är det lätt att räkna.
----------------------------------------------------------------------
Nåväl. Först
behöver du björnbärsmönstret. Det
stickar du på detta viset...
I
fram och tillbaka-stickning (maskantalet ska vara delbart
med 4, plus två kantmaskor:
Varv 1 (rätsidan): avigt.
Varv 2 (avigsidan): Sticka första maskan
(kantmaskan) avigt.
** Sticka sedan tre maskor i nästa maska
genom att behålla
maskbågen på vänster sticka
medan du stickar en rät, en avig och en
rät i maskan med högerstickan. Sedan får du
släppa maskbågen från
vänsterstickan.
Sticka ihop tre maskor avigt. Du stoppar
alltså in högerstickan, från
höger, genom tre maskor på vänsterstickan,
och stickar en avigmaska genom de tre. **
Upprepa mellan ** tills du kommer till sista
maskan, som du stickar avigt.
Varv 3: avigt.
Varv 4: Sticka kantmaskan avigt. ** Sticka ihop tre
maskor avigt. Sticka en rät, en avig och en
rät i nästa maska. ** Upprepa mellan ** till
kantmaskan, som du stickar avigt.
Upprepa varv 1 till 4 tills du har en lagom
lång provlapp. Minst en decimeter.
När du har listat ut
på hur många maskor du behöver
lägga upp för att få 55 cm -- det
är viktigare att maskantalet är delbart med fyra
än att det är exakt 55 centimeter, en plus/minus två centimeter gör detsamma -- lägger
du upp de maskor du behöver och börjar sticka...
Björnbär
i rundstickning (maskantalet ska vara delbart med fyra):
Varv 1 och 3 (avigsidan): räta maskor hela
vägen, oh yeah, oh yeah!
Varv 2 (avigsidan, även det): ** Sticka ihop tre
maskor avigt. Sticka en rät, en avig och en
rät i nästa maska. ** Upprepa mellan
** varvet ut.
Varv 4 : **
Sticka en rät, en avig och en
rät i nästa maska. Sticka ihop tre maskor
avigt. ** Upprepa mellan ** varvet ut.
Jäss, sör. Du stickar alltså
rubbet från avigsidan (om du inte är masochistiskt lagd och njuter av aviga).
Sticka på tills du borde ha en
ungefär 50 cm lång tub. Det är bättre
att räkna antalet varv än att mäta. Björnbärsmönstret
gör att tuben växer och kan bli upp till 70-80 cm
lång när
du drar i den... vilket du vill göra eftersom den
blir cirka 40 cm kort när du har haft den som poncho.
Nu behöver du bara avsluta med en slapp
avmaskning, som är töjig och
lössläppt och också passar till riktig
spetsstickning.
Om du inte har någon särskild
på lager kan du pröva "fördröjd
avmaskning", som jag demonstrerar på stick-bio.
(Riktigt så Charlie Chaplin-snabb är jag inte.)
Hur stickar eller
virkar du din super-smog?
Psst. Behöver
du garn till din smog? Ta en titt på vad jag slumpar bort
på Tradera.
Upprepning i den
hårda skolan, lektion fem:
Sömmar summarum |
Nå, garn. Vi
har kommit till den femte lektionen i upprepningens hårda
skola, men någon ordningsam och fjäskig elev vill
säkert anmärka på att det här
borde vara den första.
Det är sant.
Sitt ned.
Att granska och pilla på
sömmarna är inte bara det viktigaste när du
letar efter plagg att slakta, det är också den
viktigaste läxan i all klädshopping, oavsett om du
handlar nytt på MiQ eller bättre begagnat
på Myrorna.
Sömmarna
avgör kvaliteten. Finns det gott om
sömsmån? Håller sömmarna under
ärmarna, i grenen? Är trådarna
fästade ordentligt?
Sätt er ned,
garn! Det är inte meningen att ni ska granska varandras
sömmar nu! Särskilt inte i grenen! (Du och jag och
rektorn har ett enskilt samtal senare, Robban.)
Nej, nu handlar det om
slakttröjors sömmar. De kommer i olika smaker, och
det finns bra sömmar, dåliga sömmar och
sömmar du helst somnar ifrån.
Studera sömmarna innan
du väljer att köpa och slakta ett plagg för
att komma åt garnet.
Vilken tror ni är den sämsta
sömmen, garn?
Ja, du där? Klippta och overlockade
sömmar?
Kanske. En söm som är
klippt och overlockad eller zickzackad KAN vara dålig...
OM du vill ha långa, härliga trådar och bulliga nystan. Å
andra sidan kan du vilja ha korta garnstumpar, kanske om du virkar
mormorsrutor, eller stickar intarsia-stickning som Kaffe Fassett, nu
aktuell med en utställning på Waldemarsudde.
I sådana fall
har du hittat en mycket bra söm. Då behöver
du bara klippa bort den overlockade kanten, repa upp och knyta ihop
garnändarna till långa stycken, härva och
tvätta som vanligt.
Vilken tror ni då är den
bästa sömmen, garn? Ja, ta ned händerna,
för det är självklart en söm
där garnet inte är klippt. Då vet du att du
får långa, sammanhängande garntrådar. Men
även där kan det finnas bra och dåliga
sömmar.
Den bästa
sömmen är den som ser ut som en virkad luftmaskekedja
på ena sidan, och som efterstygn på andra sidan.
Den sömmen är sydd med en tråd, och du
behöver bara pilla upp den för att med ett ritsch
få bort hela sömmen och tråden.
Förlåt?
Ja, just det. Som Jeanette
så riktigt påpekar är detta
också ett utmärkt sätt att sy ihop sina
stickade plagg:
"Jag
brukar virka ihop de stickade delarna med smygmaskor istället
för att sy. Ingen tråd som tar slut, blir
även jämnare och finare. Och blir det fel är
det lätt att repa. Bara dra i tråden."
Den sämsta
sömmen är den som ser ut som en
grillkolspåsesöm. På ena sidan
är det som efterstygn, den andra en knottrig,
knöglig söm. Den är sydd med två
trådar, och vore den i bomullgarn -- som på en
grillkolspåse -- skulle du bara behöva leta
rätt på en tråd på den ena sidan
och en tråd på den andra och dra i de
båda för att lätt få bort
sömmen.
Men oftast är
den sydd i otvinnad polyestertråd som hakar in i
både sömmen och garnet.
Denna söm, garn,
är rena pesten.
Här måste du ta fram
sprättkniven och sprätta loss sömmen stygn
för stygn, eller åtminstone ett par stygn i taget. Denna söm vill du helst
somna ifrån. Du får visserligen hela
stycken och långa sköna nystan, men isch! vilken
tid det tar, och hu! vad mycket söm-slamsor du får
lov att pilla bort.
Om du sprättar
mellan de stickade styckena (precis som när du
sprättar en vanlig symaskinssöm) får du
åtminstone en hel tråd på den ena sidan.
När du drar i den får du med dig de flesta
trådslamsorna, men inte alla.
Den näst sämsta
sömmen är den handsydda med efterstygn.
Varför? Ja,
garn, av flera anledningar.
Anledning ett: Du
måste sprätta. Mycket.
Anledning två:
Ska du verkligen sprätta sönder ett handgjort plagg?
Om du har stickat eller virkat det själv är det
förstås du som är kung och drottning och
avgör om dina undersåtar ska giljotineras.
Men om du hittar ett vackert handstickat
plagg i en second hand-butik, är det inte bättre om
du låter någon annan köpa det och faktiskt
bära det?
Det är mer
lustfyllt och njutbart att slakta kommersiella dussinplagg,
för att av dem skapa något helt unikt.
Anledning tre: Ett
handstickat plagg är ett handstickat plagg. Är det
bara småfel på det... en maska hit, en maska dit,
en söm som är knäpp (varför
efterstygn?)... kan du
renovera det istället för att slakta det.
Byt ut muddarna.
Reparera. Brodera över fläckarna och
småhålen med något snajdigt i maskstygn.
Sticka bara om ärmarna. Sy om sömmarna. Du
behöver inte göra ett handgjort plagg från
scratch, utan kan använda all din ackumulerade stick- och
virkkunskap till att piffa. Det är grejer, det.
Nästa lektion
blir det roliga timmen. Jag lovar, garn.
Då handlar det om varför upprepat garn är
så himlans mycket mer rajtan-tajtan än
köpegarn. Roliga timmens tema är alltså
"bättre begagnat". Ta på er era skojsigasta
narrmössor, för då blir det lajbans.
| Mer
tävling! Maskor på burk |
Carina
vann utlottningen av tre snygga Toscana-nystan i tävlingen om
otippad, garnslig inspiration.
Så, var hittar du stickslig
glädje? Var kan du virka fram en god förebild? Vem
visar att du kan vara damig och moderlik utan att vara dum och passiv?
Jo, i Agatha Christies böcker om Miss
Marple!
"Hon sitter ju och stickar jämt!
Nästan. Eller är i garnaffärer,
mäter sina stycken på manliga personer m m. En dam
helt i min stil som visar på att man kan sticka OCH
tänka på andra saker under tiden. Som
mordlösande...."
Ytterligare
några välförtjänta garngalningar
och medbrottslingar till [
Billigt garn mm ] får tidsplanerar-häftet,
men innan jag går in på detta utskicks nya
tävling känner jag mig manad att dela med mig av följande
lästips för stickomaner och virkvärstingar.
Mina knep
måste förbli hemliga och höljda i mystikens
dunkel för den breda allmänheten. Lova mig det.
Luta dig lite närmare datorn. Se efter att ingen tjuvkikar. Beredd?
Så
här läser du -- av lust eller nöd (den
där rapporten på jobbet eller tentaboken, du vet) -- medan du stickar
och virkar för fulla muggar.
* Använd kokboks- eller
manushållare. Det finns många snajdiga
uppfinningar som är tänkta att användas vid
datorn eller i köket. De är också
utmärkta till att palla upp böcker i en bra vinkel
medan du stickar och virkar.
Om du inte
hittar någon bra hållare, palla upp boken
på en uppochnedvänd tallrik, och använd
en annan bok till att tynga ned sidorna. (Fungerar inte på
tjockare pockets.)
* Läs e-böcker.
Om du läser på datorskärmen får
du en ganska bra vinkel och har absolut händerna fria.
Elektronisk skön- och facklitteratur går att
låna gratis genom biblioteket. En bok som säkerligen
inte finns på din bibbla, men som är så
inspirerande att du borde läsa den ändå,
är Barbara Shers "Wishcraft". Den är gratis,
kapitel för kapitel.
* Lyssna istället
för läs. Om pappersböcker
gör dig nervös, äcklad och livrädd
(någon jag har mycket kär reagerar just
så), skippa läsning och lyssna istället.
Biblioteket har gott om ljudböcker, även för
dem som inte är synskadade utan bara skol-dito. Om du har
bredband kan du dessutom låta dem rulla på
streamade medan du låtsas jobba.
Okej,
över till den nya tävlingen. Denna gång kan du vinna
utlottningen av tre smala härvor av fet, fyrtrådig
mörkbrun ull,
kärleksfullt mörsad och återuppstånden under
översikt av den enväldiga härvhärskarinnan på
Tvätterskevägen.
Det är inte mycket. Men det räcker till ett pannband.
Hur som helst, när jag
ögnade igenom tävlingsbidragen visade det sig att de flesta
av er hittade den mest inspirerade läsningen i textremsan på
tv. Inget fel med det, tvärtom.
Vem sitter inte och stickar
som ursäkt för att glo på dumburken? Eller var det
tvärtom, se på tv för att få en ursäkt att
virka?
Tävlingsfrågan
är alltså som följer: Vilket tv-program sitter du helst
och stickar eller virkar till? Och varför?
Inget formulär den
här gången, dunka bara iväg ett mejl med frasen "maskor
på burk" i ämnesraden till anna.lundevall [at]glocalnet.net, senast den 4
oktober 2006.
| Bakläxa: Kom igen, knacka på Pannans sifferskalle! |
Som vi säger i Stockholm: "Men, hallå!"
Hittills har
jag fått exakt... vänta nu, jag ska räkna efter... ja,
det var precis vad jag trodde... NOLL frågor om maskmatematik.
Är det
verkligen så att du redan är super-duper, helt i
nobelprisklass, jätte-expertig på att räkna ut
en egen beskrivning utifrån ett diagram? Har du redan
förstått hur vackert matematik och maskor hänger ihop?
Eller är du för rädd för att fråga?
Jag bits inte.
Fråga vem som helst. Utom Kenneth. Som jag bet i trean. Men han
förtjänade det. Och det hade inget med matte att göra.
Okej, okej, vi
gör så här. Strunta i den största
mask-matte-frågan du har. Ställ den *minsta*
mattefrågan istället.
För
annars, annars, annars... får du fler diagram *utan* pedagogiska
förklaringar. Denna gång barnsäkra.
Men det blir i nästa [Billigt garn mm], som annars också ståtar med "vantar till bilburen ungdom".
VA! Blir det ett nästa
[Billigt garn mm]?!
Jodå. Du ser, nu är jag inte ens en vecka försenad. Det
tar sig. Snart kanske jag lär mig att svara på epost
också.
>> Nu upprepar vi från * till * varvet ut, och värmer upp torktumlaren till
nästnästa torsdag, då vi
letar upp något ylligt, restigt som kan glädja bilburen ungdom trots bensinpriset.
Detta
nyhetsbrev är (c) 2006 Anna Lundevall, och du får
mer
än gärna vidarebefordra det till en pysselpolare,
så
länge du inte jiddrar med innehållet.
Ålrajti?
För fler
gratis virk- och stickbeskrivningar och spartips, se
http://billigt-garn.net.
>> Och du: kom
ihåg att mejla dina pysseltips och -länkar, va?
|